Börsgissningen 2016 – ”Så blir börsåret”

Större spridning och högre osäkerhet – där har ni investerarkollektivets syn på Stockholmsbörsen för 2016. 

I min årliga undersökning – ”Börsgissningen” – har jag för femte året i rad frågat er vad ni tror om det kommande börsåret. Nyfiken på resultatet? Häng med så får du se hur Stockholmsbörsen 2016 kommer att gå.

Låt mig först börja med att tacka alla er som har bidragit till denna upplaga av Börsgissningen – utan er hade det inte funnits några resultat att redovisa. Många är också de som har deltagit lite extra med en hjälpande hand på Twitter – ett särskilt tack till er!

crowd

Börsgissningen 2016 består av 1 184 bidrag – mer än dubbelt så många som förra året. Det stora intresset innebär framförallt en ännu bättre bild av ”investerarkollektivets” syn på Stockholmsbörsen.

Så vilka finns bakom bidragen? Den stora merparten av svaren kommer ifrån folk på mikrobloggen Twitter. Nu är ju svaren konfidentiella – förutom för mig själv förstås – men bland de som svarat finns större privatinvesterare, analytiker, fondförvaltare, daytraders, swingtraders, ekonomijournalister och sparekonomer. Men de allra flesta bidragen kommer ifrån helt vanliga människor som sparar i aktier och fonder.

Precis som förra året är spridningen på gissningarna bland de sk. ”experterna” mycket stor. Det visar ganska tydligt svårigheten för den enskilde att förutspå börsen. Det finns dock enskilda experter som har lyckats riktigt bra flera år i rad – vilka de är får dock förbli en väl bevarad hemlighet.

Kort sammanfattning av börsläget i början av 2016:
Uppgången för Stockholmsbörsen sedan den 21 november 2008 då botten under finanskrisen nåddes är 269 procent (till och med den 30 december 2015). Intresset för sparande är också på topp efter flera års uppgångar vilket återspeglas i en tillströmning av nya medlemmar till intresseorganisationen Aktiespararna och nyteckningar av depåer hos nätmäklarna. Den historiskt låga reporäntan har naturligtvis också hjälpt till att elda på intresset för aktier. Noteringsfebern fortsatte under 2015 och rekordmånga bolag sattes på börsen. Totalt för Stockholmsbörsen introducerades hela 63 bolag vilket överträffade det tidigare rekordåret 2014 då 58 bolag noterades. Som referens kan det nämnas att antalet noteringar under IT-bubbel-året uppgick till 38 st, däribland Telia. När många bolag sätts på börsen samtidigt är det för att det går att sälja bolagen dyrare över marknaden istället för utanför den.

Men nu tillbaka till gissningarna.

I snitt, säger ni att utvecklingen på Stockholmsbörsen 2016, inklusive utdelningar, kommer att bli: -1,46 procent.

Under ett vanligt börsår uppgår utdelningarna till 3-4 procent. Så i praktiken säger ni alltså att värdeutvecklingen i år ska hamna på omkring -5 procent om utdelningarna exkluderas.

Jag gör flera intressanta observationer när jag tittar på bidragen i årets Börsgissning.

Ökad variation i bidragen
Variationen i bidragen, som jag mäter via standardavvikelsen, har ökat i jämförelse med gissningarna under förra året som i sin tur var högre än året därpå. Skillnaden mellan gissningarna är på det hela taget större i år och mellan högsta och lägsta gissningarna skiljer det hela 85 procentenheter.

Negativt snitt – första gången hittills
För första gången sedan jag började med Börsgissningen hamnar snittgissningen på en nedgång. Och detta trots att den absolut vanligaste gissningen hamnar runt Stockholmsbörsens historiska genomsnitt på +10 procent.

Ökad andel negativa gissningar
Andelen negativa bidrag fortsätter att öka ifrån föregående år och i år tror majoriteten på en nedgång. För Börsgissningen 2014 trodde 80 procent på en uppgång och för 2015 67 procent. I år är denna siffra bara drygt 48 procent.

I årets gissningsomgång gjorde jag det också möjligt att lämna en analys om man ville. Denna möjlighet utnyttjades av 235 personer. Det har varit en mycket intressant läsning och bland de vanligaste argumenten för en upp-respektive nedgång ser du nedan.

Vanliga argument till en fortsatt börsuppgång
Följande argument är vanliga bland de som tror på en fortsatt uppgång under 2016:

  • Fortsatt låg ränta som innebär dåliga alternativ till börsen
  • Revansch för råvarubolag
  • Sista vågen i uppgångsfasen har varit för kort – den eufori man vanligtvis ser i slutet av uppgångsfasen har vi ännu inte sett
  • Kina går starkt efter bottenkänning vilket gör att tillväxten ökar
  • Många år med stimulanser och billiga råvaror kommer ge större utslag än vad vi hittills sett

Vanliga argument till en börsnedgång
Analyserna till negativa gissningar var desto fler och utan inbördes rangordning var de vanligaste argumenten till en nedgång följande:

  • Räntehöjningar ifrån FED leder till räntehöjningar på andra marknader och en nedgångsspiral
  • Försämrad tillväxt i Kina leder till minskade investeringar i bl.a. infrastruktur
  • Råvarupriserna stiger och ger ökade produktionskostnader
  • Det går hål på den svenska bostadsbubblan
  • Det går hål på obligationsbubblan
  • Ny våg av skuldkris i Europa
  • Centralbankerna upphör med sina stimulanser
  • Britterna lämnar EU
  • Oljepriset stiger kraftigt pga. härdsmälta i Mellanöstern
  • Stigande inflation och högre räntor
  • Presidentvalet i USA ökar marknadens oro
  • Industriaktier får det tufft med sämre orderingång pga. omvärldsfaktorer vilket gör det tufft för svenska industribolag

En trend för både positiva och negativa bidrag är att det spekuleras i fortsatta stimulanser ifrån FED, BoJ, ECB och BoE som ger marknaden en reflationsdos. Antingen tror man att det ska ge fortsatta uppgångar eller att det ska bromsa en oundviklig nedgång.

Vad tror jag själv om börsen under 2016? Med en gissning på -20 procent för 2015 så känner jag mig revanschsugen. Värderingarna är inte orimligt höga i den räntemiljö som nu råder, men jag tror inte att den håller särskilt länge till. När FED fortsätter med sina räntehöjningar i USA så kommer Riksbanken att slå följe. Dessutom har insynspersonerna sålt aktier under en längre tid och har under de senaste tre månaderna sålt oftare än de har köpt. Senast det hände var under IT-bubblan december 1999 – mars 2000. Kort sagt – det finns många tecken på en rejäl korrigering och min gissning blir därför -22,8 procent.

Men alldeles oavsett vad jag tror om börsen så säger ni – mitt investerarkollektiv – att Stockholmsbörsen står inför ett osäkert läge. Ni säger också att sannolikheten för en nedgång är större än en uppgång.

Ps. Ni kommer att kunna följa Börsgissningen 2016 här på bloggen och för er som har konton på Twitter kan ni följa utvecklingen via #börsgissningen2016. Ds.

En komplett sammanställning av samtliga gissningar i Börsgissningen 2016 finner du i nedanstående figur.

nedbrytning

Antalet bidrag uppdelat i femprocentsintervall ser ut så här:

intervall

Nedan följer en flerårsjämförelse av bidragen i Börsgissningen 2014-2016:

flerårsjämförelse

 

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Vinnaren i börsgissningen 2015

Stockholmsbörsen anno 2015 är till ända och det med en uppgång på fina 10,19 procent för generalindex (OMXSGI) med återinvesterade utdelningar. Det är därför dags att även göra bokslut för Börsgissningen 2015 och för mig att kora en vinnare.

Börsgissningen 2015 var en stor framgång med hela 519 bidrag – drygt tre gånger så många deltagare som i 2014 års upplaga. Snittgissningen uppgick till +3,33 procent, mediangissningen till +5,60 procent och två av tre bidrag trodde på en uppgång. Likt för börsgissningen 2014 prickade alltså majoriteten in börsens riktning!

Jag vill tacka alla de som hjälpte till att göra Börsgissningen 2015 till en framgång. Utan era rekommendationer via Twitter, Facebook och i andra forum hade antalet som bidrog inte varit vad det blev. Jag vill också tacka alla er som bidrog – det är ni som utgör den kollektiva investerarkunskapen, en kunskap som 2015 lyckades mycket väl med att förutspå utfallet. Ju fler som bidrar till Börsgissningen desto bättre blir relevansen av snitt- och mediangissningen.

När investerarkollektivet säger sitt slår mediangissningen många finansexperter på fingrarna – och det är just det som är så häftigt. Med kollektivets vitt skilda bakgrunder och kunskaper, men med det gemensamma målet att ge sitt bästa bidrag, tenderar dessutom kollektivets samlade gissning att hamna någorlunda nära utfallet. Det är just det som är syftet med Börsgissningen – att ge dig en bild över vad ”kollektivets” samlade bedömning är om det kommande börsåret.

En deltagare som just sopade banan med börsexperterna är årets vinnare – Eva Hermansson.

Eva gissade en börsutveckling på +10,2 procent och hamnade alltså bara 0,01 procentenheter ifrån det slutgiltiga utfallet.

Vem är då denna precisionsgissare? Eva är en 33-åring som är verksam i läkemedelsindustrin och bosatt i Mellansverige. Hon har varit intresserad av aktier och fonder ett antal år och följer olika aktie- och fondexperter på bloggar och i sociala medier. Idag sparar hon främst i fonder.

Hur känns det att stå som segrare i Börsgissningen 2015?

– Det känns riktigt rolig att ha vunnit Börsgissningen 2015. Jag blev särskilt glad eftersom konkurrensen var hård och jag har förstått att många som lämnade in gissningar är experter på området.

 Hur kom du fram till din gissning på 10,2 procent?

– Anledningen till att jag inte tippade på bättre utveckling än 10,2 procent är på grund av lågkonjunktur i Europa och anledningen till att jag inte tippade lägre var på grund av låg ränta och lågt oljepris. Dessutom vägde jag in att snittutvecklingen på Stockholmsbörsen de senaste 100 åren varit cirka 10 procent.

Inför 2016 tror Eva på ytterligare ett år av uppgångar, dock något lägre än hennes gissning för 2015. Hennes bidrag till Börsgissningen 2016 hamnar därför på +7,8 procent.

För sin smått imponerande precision i Börsgissningen 2015 kommer Eva att få ett bokpaket innehållande spännande finanslektyr i brevlådan till ett värde av (minst) 1500 kronor.

Pris i Börsgissningen 2015 utgår också för bidrag på platserna 2 och 3 som går till Gustav Karner och Thomas Gradin som gissade på 10,29 respektive 10,30 procent. Grattis även till fina insatser ifrån er båda!

Hur nära du var med din egen börsgissning 2015 (om du gissade) kan du se i figuren nedan.

Börsgissningen 2015 - utfallet! v2

När vi nu har stängt böckerna för 2015 kan vi se fram emot ett nytt spännande börsår 2016.

Sedan Stockholmsbörsen vände den 21 november i samband med finanskrisen så är uppgången på börsen hela 269 procent. Extrema stimulanser ifrån världens centralbanker, nyintroducerade bolag vars aktie rusar sin första handelsdag och aktier som skördar uppgångar på 1000 procent under ett enskilt år har blivit vardagsmat för såväl gamla aktierävar som nya aktieklippare. Marknaderna har också fått en hjälpande hand av sjunkande råvarupriser (särskilt oljepriset) och en lågräntemiljö som gör aktier betydligt attraktivare. Dessutom har många nya sparare kommit till marknaden vilket demonstreras av en tillströmning av medlemmar till intresseorganisationen Aktiespararna samt många nya depåer hos nätmäklarna.

Allt detta gör att osäkerheten inför det kommande året är hög.

Med detta sagt så samlar jag nu in gissningar på vad ni tror om Stockholmsbörsen 2016. Gissningen ska alltså bestå av Stockholmsbörsen inklusive utdelningar (normalt 3-4 procent utöver prisuppgången) i procent och din gissning vill jag ha senas kl 9 den 4 januari 2016. Du lämnar den via formuläret i denna LÄNK.

Och du, glöm inte, det ska vara roligt att gissa börsutvecklingen och en gissning är just bara en gissning!

Förutom att jag kommer att uppdatera kring börsen här på bloggen kan du också följa utvecklingen i Börsgissningen 2016 på Twitter via #börsgissningen2016

Prislistan i Börsgissningen 2015:

  1. Eva Hermansson, 10,20% – bokpaket på 1500 kronor
  2. Gustav Karner, 10,29% – 900 kronor
  3. Thomas Gradin, 10,30% – 600 kronor
Spara / dela med dig
  • Facebook
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Antal byten borde ha tänt varningslampor

I en replik till min debattartikel den 5 mars i Svenska Dagbladet svarar generaldirektör Katrin Westling Palm att Pensionsmyndigheten har gjort vad de kan efter fondbyteshärvan 2013. Hon beklagar att pensionsspararna har drabbats men anser i övrigt att de informationsbrev som skickats till drabbade sparare varit korrekta åtgärder och att myndigheten inte kan byta tillbaka till den fond spararna senast valt hur som helst.

Låt mig börja med att välkomna den snabba repliken från generaldirektören och att hon beklagar att spararna har drabbats av brottslighet i deras eget system. Det är viktigt att debatten handlar om de som har drabbats av brottsligheten alltså de tusentals helt vanliga blivande pensionärerna. Det är också viktigt att den handlar om det bristande ansvar som Pensionsmyndigheten har visat prov på genom att helt enkelt inte stävja det brott man sedan länge har känt till.

I Westling Palms replik slås jag av det centrala utrymme hon ger till att diskutera det felaktiga i att pengarna skulle återföras till den fond Insiderfonder förvaltar och som spararna flyttats ifrån. Att drabbade sparare vill ha sina pengar återförda till den fond de senast valt förefaller i och för sig naturligt och visst hade det varit bra för vårt bolag, men min debattartikel handlade inte om det. Den handlade istället om det brott som har skett mot spararna i Pensionsmyndighetens system och den skyldighet man har att stävja sådan brottslighet när den har konstaterats och att myndigheten brustit i detta ansvar.

I de många diskussioner vi har haft med Pensionsmyndigheten har vi betonat att brottet måste neutraliseras och att detta bör ske genom att spararna gör ett nytt aktivt val av fond. Det centrala är inte vilken fond de väljer utan att de har den fond som de själva har valt.

Jag undrar om Westling Palm känner till att olagliga fondbyten skedde i Premiepensionssystemet redan 2012 och att pengarna även då gick till samma fond som 2013? Kanske har hon inte nåtts av den uppgiften men alldeles oavsett så är hon felinformerad om fondflyttshärvan 2013. Många samtal inkom nämligen till myndighetens växel redan en eller två veckor efter att fondbytena påbörjades den 1 juli 2013. I samtalen vittnade spararna om att de blivit utsatta för byten utan sitt godkännande och att de aldrig hade lämnat ifrån sig sin kod med en fullmakt om att göra fondbyten. Jag tog emot många sådana samtal vilket även Finansinspektionen gjorde. Så att Pensionsmyndigheten inte kunde ha fattat misstanke och agerat omgående för att begränsa skadan är helt enkelt fel.

Blotta omfattningen av fondbyten mitt under industrisemestern borde dessutom ha fått hela manöverpanelen i myndighetens kontrollrum att blinka okontrollerat. Exempelvis gjordes fondbyten under enstaka dagar överstigande 200 miljoner kronor innebärande att nästan 2 000 sparare skulle ha vallfärdat från stranden samma dag för att göra ett fondbyte mellan samma två fonder.

Men trots att många sparare snabbt bekräftade att fondbyten skett utan deras godkännande – och att myndigheten visste att det skett på samma sätt tidigare – agerade man inte snabbt för att begränsa skadan. Istället valde man att skicka ett informationsbrev till dem. Fem månader senare.

Myndighetens senfärdiga agerande går igen i det senaste brevet som skickades till spararna för två veckor sedan – sex månader efter att Ekobrottsmyndigheten konstaterade brottet. Genom detta brev hoppas man alltså nå de drabbade och några kommer man säkert att nå. Men vilket ansvar tar myndigheten för att resten nås av informationen?

I de händelser som inträffade 2012 och 2013 har myndigheten låtit brottsliga aktiviteter få ske i systemet utan att man har velat, eller vågat, agera. Ett informationsbrev som få öppnar och som kommer flera månader för sent är inte ett proportionerligt agerande.

Katrin Westling Palm och Pensionsmyndigheten bör nu, för de drabbade pensionsspararnas skull, säkerställa att de har en fond de själva valt. En försiktig ursäkt från generaldirektören i en debattartikel fyller knappast på deras premiepensionskonton med pengar de har gått miste om och än mindre neutraliserar det brottet som de har utsatts för.

Pensionsmyndigheten har ett ansvar för vad som händer i Premiepensionssystemet – ett ansvar man inte kommer undan hur som helst.

Erik Lidén, vd, Insiderfonder


Ovanstående är en slutreplik införd på Svenska Dagbladets Brännpunkt den 9 mars till en replik från Pensionsmyndighetens generaldirektör på min debattartikel i samma forum.

Min debattartikel ”Lurade sparare lämnas i sticket” från den 4 mars.

Replik från Pensionsmyndighetens generaldirektör ”Nej, vi byter inte fonder åt folk hur som helst” från den 5 mars.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!