Börsgissningen 2015 – ”Så blir börsåret”

Det nya börsåret har inletts och det känns precis lika ovisst som det brukar göra vid den här tiden på året. Börsnedgångarna i Europa och USA efter den tidigarelagda börsstängningen i Stockholm dämpar inte direkt osäkerheten. I min årliga undersökning ”Börsgissningen” frågade jag er hur ni tror att börsåret 2015 blir och ni har svarat. Nyfiken på gissningarna? Häng med så får du se resultatet.

Låt mig först börja med att tacka alla er som har bidragit till denna upplaga av Börsgissningen – utan er hade det inte funnits några resultat att redovisa. Många är också de som har deltagit lite extra med en hjälpande hand på Twitter – er insats uppskattas!

crowd

Med mycket hjälp har Börsgissningen 2015 lyckats få in 519 bidrag – mer än tre gånger så många som förra året. Det betyder att intresset har varit stort, men framförallt betyder det att vi i år får en ännu bättre bild av ”investerarkollektivets” syn på börsen det kommande året.

Så vilka finns bakom de 519 bidragen? Det är en salig blandning av människor och ibland bidragen finner du professionella investerare, analytiker, fondförvaltare, daytraders och swingtraders. Men mest finner du alldeles vanliga människor som har bidragit till gissningen för att de tycker att det är en kul grej att bidra till en undersökning.

Den som tror att ”experterna” har gissat på ett enhetligt sätt tror fel. De har gissat med en enorm spridning och finns representerade över hela spannet av bidrag. Eftersom man kan bidra till Börsgissningen ”anonymt” får vi också veta vad personerna verkligen tycker.

Läget i början av 2015 kan beskrivas så här:
Uppgången sedan den 21 november 2008 då botten under finanskrisen nåddes har Stockholmsbörsen stigit med 234 procent. Under det senaste året har vi haft rekordmånga noteringar på svenska börser (58 st) – betydligt fler än under IT-bubbel-året 2000 (38 st) – och intresset för att placera på börsen är större än på mycket länge. Detta porträtteras genom en stor tillströmning av kunder till de två största nätmäklarna i landet – ofta en enkel inkörsport för förstagångsinvesterare – och till intresseorganisationen Aktiespararna. Lägg därtill stora stimulanser från ett antal länders centralbanker och en rekordlåg ränta i Sverige. Det vore ett understatement att säga att trenden är positiv.

Men de som har varit med på aktiemarknaden ett tag vet att bakom varje uppgångskrön lurar en utförsbacke. Och den tenderar att komma när en betydande majoritet euforiskt väntar sig fortsatta uppgångar.

Spännvidden i era bidrag har varit mycket stor – mellan den högsta och lägsta gissningen skiljer det hela 71 procentenheter. Jag tar det som en indikation på att ni – investerarkollektivet – bedömer börsläget som mycket osäkert.

I snitt, säger ni att Stockholmsbörsen 2015, inklusive utdelningar, kommer att stiga med 3,33 procent.

Under ett vanligt börsår uppgår utdelningarna till 3-4 procent. Så i praktiken säger ni alltså att värdeutvecklingen i år endast utgörs av utdelningarna.

Det finns flera intressanta observationer att göra från årets upplaga av Börsgissningen.

Ökad variation i bidragen
Variationen i bidragen, som jag mäter via standardavvikelsen, har ökat i jämförelse med gissningarna under förra året. Jag tar det som ett kvitto på att börsen nu står inför ett extremt osäkert läge. Jag slås också av den stora spridning som finns i experternas gissningar. Om börsen skulle stå inför ett ytterligare solklart börsår borde de flesta experter tro på en uppgång. Så är det inte.

Ökad andel negativa gissningar
Av årets gissningar tror nästan exakt två tredjedelar på en uppgång medan en tredjedel tror på en nedgång. Förra året trodde bara var femte person på en nedgång. Men även om antalet gissningar som tror på en nedgång ökar så tror ändå 66 procent på en uppgång även i år, en hög siffra kan tyckas. Men man skulle säkert få en lika hög (eller högre) siffra även på toppen just före en kraftig nedgångsfas. Människan tenderar att ta den senaste historiken för den närmaste framtiden. Trenden håller i sig, typ.

Vanliga argument till en fortsatt börsuppgång
Bland de som tror på en fortsatt uppgång finns inte helt oväntat den rådande trenden som ett av de vanligaste argumenten. Lika vanligt är den låga räntan. Det är många som tror att räntan kommer att vara låg länge och att det per automatik kommer att innebär att aktiekurserna ska upp. Vissa av optimisterna nämner också att värderingarna ännu inte är överdrivna som ett stödjande argument.

Vanliga argument till en börsnedgång
Bland de som ser något deppigare på det kommande året nämner man att tidigare räntehöjningar än marknaden räknar med kan komma att slå hårt. De många börsnoteringarna tar de negativa bidragslämnarna som en indikation på att börsen närmar sig en topp då börsnoteringarna brukar kulminera nära börsen når sin topp. En del är också oroliga över att det positiva momentum som råder är skapat med resonemanget att ”börsen bara måste stiga”. 

En komplett sammanställning av samtliga gissningar finner du i nedanstående figur.

2015 gisningar - alla

Nedan följer en nedbrytning av bidragen till Börsgissningen 2015 och jämfört med Börsgissningen 2014:

Jämförelse 2014_2015

När jag går igenom bidragen i årets börsgissning slås jag av hur osäkert börsläget just nu är. Spridningen är större än förra året och det är i sig en signal på att vi befinner oss nära en större nedgång. Det är lite som att kollektivet indikerar att ”blir det inte i år så är det nästa år det smäller”.

Min egen analys på hur Stockholmsbörsen ska utvecklas 2015 är -20 procent – med argument som du finner i ett tidigare inlägg.

Ni som har bidragit till Börsgissningen 2015 är mitt ”investerarkollektiv”. Om kollektivet har rätt ska alltså börsen ”bara” upp med ynka 3 procent. Med tanke på hur hög risknivån är på börsen kan man tycka att kompensationen ganska dålig.

Framtiden får utvisa hur det sargade oljepriset utvecklas under året, om centralbankernas stimulanser upphör, om räntorna börjar höjas i USA och om de svenska politikerna kommer överens.

Men inte minst får framtiden utvisa om kollektivet kan förutspå utvecklingen på Stockholmsbörsen 2015!

Ps. Ni kommer att kunna följa Börsgissningen 2015 här på bloggen och för er som har konton på Twitter kan ni följa utvecklingen via #börsgissningen2015. Ds.

Dags att våga gå emot strömmen

Trots en lång börsuppgång verkar investerarnas aktieaptit vara omättlig. En fortsatt uppgång motiveras till stor del med argumentet att det är den enda möjliga riktningen i rådande lågräntemiljö. Just därför – och av en rad andra anledningar – är det nu dags att våga tänka tvärtom.

De tror sig ha sett ett spöke. Tanken slår mig instinktivt när jag möter deras blickar. Framför mig, i bekväma fåtöljer, sitter tre personer varav två förvaltare. Deras ansiktsuttryck förvandlas på bråkdelen av en sekund. Inga stora förändringar, och de 6-700 åhörarna i publiken verkar inte märka det, men hakorna sjunker en smula. Den tidigare så gemytliga samsynen över ”marknaderna” har precis förvandlats till dess motsats.

Den avslutande debatten på Stora Aktiekvällen i Göteborg den 24 november ”Hur blir börsåret 2015?” är i sitt slutskede. Efter att två deltagare har givit sin syn på det kommande året får jag så frågan. Mitt svar blir: minus 20 procent.

Ja, du har kanske redan gissat det – de andra var betydligt positivare. Deras gissningar var istället +7, +12 och +20 procent. Huvudargumentet var att det är det enda rimliga utfallet när räntan är så låg.

Debatten kan du se här – diskussionen om börsen 2015 hittar du från c:a 21 minuter in i sändningen.

Börsrealisten i mig sa att det nu var dags att lyfta fram de tecken som finns på att en fortsatt börsuppgång kan ifrågasättas. Här kommer några av de orostecken som jag ser och utan inbördes rangordning:

Börsnoteringarna: Det har varit ett rekordår vad gäller antalet börsnoteringar. Med 58 noteringar på Stockholmsbörsen slår man med bred marginal de 38 noteringar som gjordes under det tidigare toppåret 2000. När bolagen sätts på börsen är det för att ägarna får mer betalt på än utanför börsen – ett vanligt mönster i goda börstider. I dåliga börstider sker försäljningarna utanför börsen. Är det något som riskkapitalbolagen kan – för det är oftast de som är säljare av bolagen – så är det att tajma sina försäljningar till maximala värderingar. Att så många noteringar sker nu är i sin egen kapacitet en tydlig signal på att börsen är mycket nära sin toppnotering för denna gång.

Inför 2014 uppgav noteringschefen för Nasdaq OMX börsen förväntningar på antalet noteringar i en intervju med Affärsvärlden. Man hoppades på 30-40 st. Det skulle alltså bli betydligt fler. Den senaste toppnoteringen för antalet börsnoteringar skedde alltså 2000 under IT-bubblan. Resten av historien kan vi.

Inköpscheferna: Inköpscheferna har koll på vändningarna i konjunkturen och därför är det viktigt att följa utvecklingen på inköpschefsindex. En hyggligt bra indikator på att börsen står inför en period av fallande kurser är när inköpschefsindex befinner sig i en fallande trend. Den indikator som jag tittar på är en glidande tolvmånadersindikator för detta index. Som du kan se i figuren nedan så har denna vänt från en positiv till en negativ trend de senaste månaderna.

Som indikator över framtida börsrörelser har inköpschefsindex varit en god indikator; exempelvis prickade de in såväl toppen före finanskrisen och botten efter densamma relativt väl.

Vinsterna: I samband med finanskrisen och därefter lärde sig bolagen att kraftigt skära i sin kostnadsmassa. När konjunkturen sedan vände kunde man därför visa upp högre lönsamhet. Värderingen på börsen idag baseras på förväntan idag om framtida vinster. En minskad kostnadsmassa har naturligtvis kommit till ett pris vilket kan omvandlas i mindre satsning på forskning och utveckling och färre anställda och ”ledig” kapacitet. Dagens värderingar kräver högre vinster. I den kommande rapportperioden bör bolagen visa upp just detta. Alternativet innebär lägre kurser.

Insynspersonerna: Hur bolagens ledande befattningshavare aggregerat agerar är en tydlig indikator för den kommande börsutvecklingen. Insynspersonerna som kollektiv är en kontraindikator. De köper mer än normalt när det är relativt billigt och köper mindre än normalt när det är relativt dyrt. Dessutom kan de med sitt agerande indikera hela eller delar av enskilda branscher som är oskäligt högt värderade. Detta skedde exempelvis under IT-bubblan då många insynspersoner i just IT-bolagen minskade sina innehav kraftigt före bubblan brast.

Som indikator för börsens utveckling innebär det att när trenden i insiderkollektivets agerande vänder till köp i mindre utsträckning så uppstår ett köpläge. Detta inträffar i regel nära en ”lokal” bottennotering för börsen. Det omvända gäller när trenden vänder från sjunkande till stigande köpandel – då inträffar ett säljläge. Och det är i det sistnämnda fallet börsen nu befinner sig, vilket framgår av figuren nedan.

Insidersentiment från 2004

Injektionerna: Världens centralbanker pumpar in rejält med kapital i systemet sedan en tid tillbaka. Detta skapar ett köptryck som driver upp priserna. Men det är inte bara centralbanker som göder marknaden. Exempelvis beslutade världens största statliga pensionsfond i slutet av oktober, japanska GPIF med tillgångar på 1.200 miljarder dollar, att man skulle öka andelen aktier i portföljen. Beslutet innebär att man kommer öka såväl japanska som utländska aktier från 12 till 25 procent vardera av den samlade portföljen.

Marknaden har gödslats länge och väl med stimuleringspengar. Detta skapar ett ”falskt” köptryck som kan försvinna lika lätt som det började. Det finns ingen anledning att förvänta sig att centralbankerna och andra kommer att basunera ut beslutet när det sker.

Räntorna: ”Aktier är billiga och ska fortsätta upp i den här lågräntemiljön” och ”Det finns inga alternativ till aktier när räntorna är så här låga” är två vanligt förekommande argument till fortsatt stigande kurser idag. Ska man tro Riksbanken så hamnar reporäntan om tre år på 1,8 procent. Det säger de i varje fall i sin senast penningpolitiska rapport för oktober 2014. För att skapa ett intervall inom vilket man med 90 procents sannolikhet anser att räntan ska ligga om tre år kastar dock Riksbanken ut ett rejält tilltaget nät. Deras spann är -1,7 (!) procent till +5,3 procent…

Men, vad händer om räntorna stiger snabbare än marknaden har väntat sig? Tja, säg så här, marknaden lär inte gilla det beskedet. Så, kan vi lita på den prognos som Riksbanken gör för räntebanan? För tre år sedan angav Riksbanken i sin penningpolitiska rapport att reporäntan idag skulle ligga på 3,5 procent. Rätt långt ifrån 0 procent som den idag ligger på alltså. Framtida förväntningar om reporäntan idag kan inte ignoreras om man placerar på Stockholmsbörsen. Anledningen är att om bilden ändras till det negativa – alltså i form av en höjd reporänta snabbare än väntat – svarar marknaden med sänkta kurser.

Spararna: Efter år av fina börsuppgångar är intresset för aktiesparande på en nivå som inte setts sedan under IT-bubblan. Både Avanza och Nordnet har rekordtillströmning av nya kunder och hos Aktiespararna ökar antalet medlemmar för första gången sedan 2000. Man brukar säga att när taxichauffören snackar aktier, då är det dags att sälja. Oavsett vilka yrken man vill lägga till uttrycket så är poängen denna: när gemene man vill tjäna snabba cash på aktier, då är toppen rysligt nära.

En fortsatt börsuppgång är inte otänkbar. Räntorna är låga, värderingarna höga men inte alarmerande och centralbankerna fortsätter att stimulera marknaderna. Lägg därtill att den underliggande trenden är mycket positiv. Jag tror därför på en positiv start på 2015. Det är nuläget.

Sedan 21 november 2008 då börsen vände upp igen i samband med finanskrisen är uppgången häpnadsväckande 235 procent med hänsyn till återinvesterade utdelningar. Jag har här utgått från SIX Return Index, SIXRX, som du hittar på Fondbolagens Förenings hemsida och som representerar utvecklingen på hela Stockholmsbörsen med utdelningarna återinvesterade. Omräknat till årstakt innebär det en uppgång under perioden på 22 procent per år.

Men vi har också hunnit med en euro/Grek-kris under perioden. Sedan botten nåddes under denna kris 19 september 2011 är uppgången 88 procent eller 21 procent i snitt per år. Oavsett hur man räknar är det mycket höga avkastningar när de ställs mot de förväntade (läs: historiska) på omkring 10 procent per år (c:a 7 kommer från prisökningen och 3 från utdelningar).

Som sagt ser jag alltså 2015 som ett negativt börsår. Jag väljer istället att dra ned min risknivå och placerar på marknader med relativt låga värderingar i en historisk jämförelse. Fördelen med det är att om världens börser fortsätter upp kommer dessa marknader sannolikt utvecklas bättre än den svenska men i ett negativt scenario är risken för större värdeförluster begränsade. Av denna anledning kommer jag, bland annat, placera på asiatiska marknaderna under 2015 då ett flertal av just dessa marknader är lågt värderade.

The Oxymoron Of Small Business Social Media Marketing image Small Business Social Media Marketing Goldfish Swim Against Stream 300x169

Jag tror på ett kritiskt granskande, göra egna analyser och ta väl genomtänkta beslut med mitt eget bästa i centrum. Kanske har jag med dessa rader utmanat dig att göra en kritisk granskning när du gör din analys av börsen inför 2015. Jag hoppas det.

Gott Nytt år!

Så går det i #börsgissningen2014

Paretoprincipen – ofta kallad för 20/80-regeln eftersom den stipulerar att 20 procent av orsakerna står för 80 procent av verkan. Jag kommer att tänka på Vilfredo Pareto när jag gör en tillbakablick på Börsgissningen 2014 i början av året eftersom 20 procent gissade på en börsnedgång och 80 procent på en uppgång. 

Mer än halva börsåret har förbrukats och hur har det spenderats av marknadens aktörer? Tja, om bolagens utdelningar vore återinvesterade så skulle uppgången för Stockholmsbörsen uppgå till 6,6 procent i år. Hittills.

När jag bad er gissa hur börsen utvecklas i år blev det kollektiva svaret: +6,89 procent. 

Om ni har rätt så ska alltså börsen handlas sidledes under den resterande delen av året. Om man tror på den analysen är det alltså läge att minska investeringen på börsen eftersom en avkastning på noll är ganska dålig utveckling för den risk som det innebär att investera i svenska aktier.

Och faktum är att det finns saker som talar för att börsen är övermogen nu. Värderingarna på börsbolagen börjar – även i ett historiskt perspektiv – se ganska höga ut. Trenden bland svenska inköpschefer i ett kortsiktigt perspektiv – tre månader – är mer negativt än i ett perspektiv på upp emot ett år – en indikation på att börsen står inför en nedgångsfas.

En annan faktor som är en smula negativ i dagsläget är att ”Economic Surprise Index” för Sverige är i en fallande trend. Surprise Index mäter olika ekonomiska faktorers faktiska utfall i jämförelse med verkligt utfall. Index varierar mellan -100 och +100. Positiva värde innebär att faktorerna faller ut bättre än marknaden förväntade sig och negativa värde att de är sämre än väntat. Logiken är helt enkelt att perioder av negativa överraskningar tenderar att innebära fallande aktiekurser.

Men även svenska insiders är negativa. Insynspersoner har det senaste året köpt aktier i det egna bolaget i en betydligt mindre utsträckning än tidigare. Långsiktiga förändringar i andelen köpande insynspersoner brukar ge tidiga indikationer om framtida börsrörelser.

Insynspersoner är ”contrarian investors”, eller motvallsinvesterare, vilket innebär att de köper i stor utsträckning när massan av investerare säljer. Det gör att de i långsiktiga perspektiv köper när aktier är omotiverat nedtryckta. De säljer sedan i relativt stor utsträckning när massan köper, dvs. när aktier är omotiverat högt värderade. Det ger inga perfekta kortsiktiga timing-signaler, men desto bättre i börsens långsiktiga trender.

Andelen köp i svenska insynspersoners aktieaffärer har minskat sedan 2011 då 7 av 10 affärer av insiders var köp. Under 2014 är andelen nere på 59 procent, en liten minskning kan tyckas, men i världen av insiders är detta stora förändringar. Det här får bli föremål för ett annat inlägg, men den minskade andelen indikerar tydligt att vi står inför en relativt nära förestående börsnedgång.

Men hur går det då i börsgissningen 2014?

Jo, snittet har alltså gissat på en utveckling som ligger mycket nära där vi är idag och den som leder gissningen är en kille som ligger 0,09 procent ifrån börsutvecklingen hittills i år. Förra årets vinnare ligger dock långt ifrån – för att hans profetia ska infrias ska börsen stiga ordentligt härifrån och sluta på +25 procent.

Det kommer bli en spännande börshöst. Kanske kommer riksdagsvalet att påverka börsens utveckling framöver. Om man får tro historiken ser börsen gärna en socialdemokratisk regering efter valet. 

Hur börsen 2014 går vet vi först om ett antal månader, men visst vore det kul om 20 procent av de som har gissat förklarar 80 procent av utfallet och 80 procent av de som gissat förklarar 20 procent av utfallet? I så fall gissar kollektivet – alltså de som har medverkat i börsgissningen – att börsutvecklingen 2014 hamnar på -4,71 procent…

Hur går Stockholmsbörsen resten av året (från 17 augusti 2014)?

Visa resultat