Oberoende granskning av regeringar inför val?

Så här i valtider bombarderas vi med budskap från de politiska partierna. Den 14 september är det dags för riksdagsval igen men hur ska vi välja ”rätt” när vi saknar en oberoende utvärdering av hur bra den sittande regeringen egentligen har lyckats?

Just nu lovar politikerna än det ena, än det andra. Det sker via färggranna slagfärdiga affischer, via one-liner-drillade utspel i radio- och tv-utfrågningar och som sedan skapar oändliga spaltmeter. Lägg därtill tillrättalagda och väl genomtänkta budskap via reklaminslag så har vi en oöverblickbar kompott för den genomsnittlige väljaren att sätta sig in i.

Men för att göra ett bra val av den ”nya” laguppställningen som ska styra landet vill jag veta om den gamla, läs: sittande, regeringen har gjort ett bra eller dåligt jobb. Men en sådan oberoende utvärdering görs inte så hur ska vi lyckas välja rätt?

Okej, jag är lite orättvis här eftersom Riksrevisionen faktiskt har i uppdrag att ”granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används”. Men de granskar ju inte specifikt den sittande regeringen. Dessutom, hur väl når deras arbete fram till väljarna och på ett samlat sätt?

Bra eller dålig?

Det jag söker är en utvärdering av regeringens arbete genomförd av ett oberoende organ. Alldeles oavsett vem eller vilka som gör utvärderingen så bör rapporten vara superenkel. Så enkel att alla kan förstå den. Och den bör komma ut i god tid före ett riksdagsval.

Partiet/partierna som bildar regering har ju även gått till val på vissa punkter. Jag vill veta resultatet de har åstadkommit. Har man lyckats uppnå det man lovat? Varför? Varför inte? Det vill jag ha svar på, och inte av tyckare utan professionella utvärderare.

Jag träffade en känd kommunpolitiker i min hemstad Kungsbacka för ett par dagar sedan. Han hade talat med en landstingspolitiker som berättade att han gick till val på att åstadkomma förkortade vårdköer. Kommunpolitikern tyckte detta var lite skoj eftersom just vårdköerna hade ökat under de två senaste mandatperioderna – med landstingspolitikern vid makten.

Den oberoende utvärderingen av regeringen får gärna inkludera ekonomi, men också andra aspekter. Hur har arbetslösheten tacklats under den senaste mandatperioden? Hur ser tillväxten ut och finns det förklaringar till att landets ekonomi inte utvecklas som förväntat? Hur hanterar regeringen skuldsättningen – har skulden ökat eller minskat? Har medborgarna det bättre eller sämre än förra mandatperioden?

Eftersom jag själv saknade en genomgång av hur Alliansen har lyckats under dessa, snart åtta år, blev jag extra glad när jag fick syn på Henrik Mitelmans artikel i Dagens Industri. Inte för utfallet, utan för det faktum att någon faktiskt gjort ett seriöst försök att utvärdera regeringens arbete och förklara det enkelt.

Mitelmans dom är att Alliansen har lyckats mycket väl i en jämförelse med EMU-länderna. Valet att jämföra med just EMU-länderna kan möjligen ifrågasättas, men att i varje fall jämföra Sverige med andra europeiska länder är en bra start.

Jag är nog inte den ende som redan tre veckor före valet har tröttnat på politiker och jag tror dessvärre att det kan påverka valdeltagandet. Kanske hade det sett annorlunda ut om vi faktiskt hade fått reda på om regeringen gör ett bra jobb eller inte. I näringslivet revideras bolagets verksamhet årligen av revisorn som redovisar resultatet och gör det begripligt för ägarna. Varför sker det inte på samma sätt kring statens verksamhet?

Behövs en oberoende granskning av hur bra jobb den sittande regeringen gör?

Visa resultat

Välkommen till The Insider

Kanske är du ute efter intressant lördagsläsning, eller så är det rentav första gången du besöker min blogg? Jag har letat bland de mest uppskattade blogginläggen sedan start – inlägg som är lika aktuella idag som då – och sammanställt dem nedan.

  • Valresultatet som börsen vill ha – en tillbakablick på hur marknaderna har reagerat på samtliga riksdagsval historiskt. Inlägget som är från den 30 juni i år ger en bild av vilket valresultat som börsen gillar bäst. Bra att ha med sig inför valet den 14 september.
  • Så startar du fondbolag – ett inlägg som jag skrev den 23 juni i år. Som grundare av mitt egna fondbolag får jag ofta frågan om hur man gör för att starta sitt eget fondbolag. Detta inlägg svarar på frågan, och lite till.
  • Tidningarnas aktietips – som forskare var min specialitet att utvärdera värdet och informationen i aktietips. Detta inlägget skrev jag den 29 januari i år när en av mina gamla artiklar om aktietipsen uppmärksammades på sociala medier.
  • Dags att kalibrera börsintsrumenten – en genomgång av värderingarna på världens börser. Genom att snegla på vilka marknader som är högt värderade i en historisk jämförelse så får man en god översikt över vilka marknader man bör investera på och vilka man kan avstå från. Inlägget är från den 27 oktober 2013. Det är snart dags för ett nytt inlägg kring detta ämne.
  • En arbetsdag som fondförvaltare – ett inlägg som jag skrev i ”realtid” under dagen från mitt arbete som fondförvaltare den 27 november 2012. Sedan dess har det blivit flera inlägg på samma tema. En av anledningarna till att jag skriver denna typ av inlägg är för att avmystifiera glamouren kring fondförvaltaryrket. Dessutom brukar jag svara på frågor från er bloggläsare under dagens gång – interaktion som berikar!

Jag hoppas att något av dessa inlägg kan sprida intresse och tid för eftertanke om marknaderna och vad som påverkar dem denna lördag. Mycket nöje.

Valresultatet som börsen vill ha

Det har väl knappast undgått er att det är riksdagsval på gång. Upptakten började redan i samband med valet till Europaparlamentet tidigare i år och vet man inte att det är ett val till riksdagen den 14 september i år är förutsättningarna goda att det blir uppenbart den kommande veckan. Anledningen stavas politikerveckan i Almedalen som just har startat och pågår resten av veckan.

Men vilket valutfall brukar vara bäst för börsen?

Politikerna kliver från och med nu på allvar in i de svenska vardagsrummen och när valet avgörs den 14 september lär de flesta av oss vara rejält trötta på att se deras nunor i teverutan.

Börsen ogillar osäkerhet. Och ett riksdagsval innebär en ökad politisk risk eftersom det är oklart vem som får makten över landet under de kommande fyra åren. Den ökade politiska risken borde innebära en ökad volatilitet, eller rörelse i kurserna, på börsen.

Jag har roat mig med att kartlägga risknivån och avkastningen inför och efter riksdagsvalen sedan 1970 och delar med mig av utfallet här.

Valen från 1970 till och med 2010 innebär att jag har tittat på 14 riksdagsval. Det utgör alla historiska riksdagsval eftersom de tidigare valen var för första- och andra kammaren. Jag har sammanfattat vilket år valet avsåg, vilken dag det hölls, sittande regering, valets vinnare samt en rad volatilitets och avkastningsmått. Sammanfattningen visas i figuren nedan.

Volatilitetsmått: nedbrytningen visar volatiliteten 3 månader före valet, samt 3 respektive 6 månader efter valet. De snäva volatilitets-spannen beror på att jag ville se hur risknivån påverkas av valen på kort sikt. På lite längre sikt spelar så många andra faktorer in än själva valet. I figuren visas också om volatiliteten 3 respektive 6 månader efter valet är högre än den var före valet.

Notera att volatilitet och risk används synonymt och är annualiserade.

Avkastningsmått: nedbrytningen visar avkastning 3 månader före respektive 3 och 6 månader efter valet.

Vad gäller risknivån på börsen i samband med riksdagsval ser jag följande:

  • Risknivån stiger 3 månader före valet, 3 månader efter valet för att månad 4-6 sjunka tillbaka
  • I samtliga val sedan 1991 har risknivån på börsen under de sex månaderna efter valet varit lägre än de 3 månaderna före valet

Ett riksdagsval påverkar alltså risknivån på börsen men med ett avgjort val sjunker volatiliteten successivt – när osäkerheten försvinner sjunker risken.

Men hur har avkastningen efter valen sett ut? Jag kan konstatera följande:

  • Avkastningen före valet är i snitt oförändrat
  • Avkastningen efter valet är positiv – i snitt stiger kurserna med 14 procent under det första halvåret efter valen med en medianuppgång på 8 procent.

Så börsen brukar reagera positivt efter valen. Bara under i 3 av dessa val har börsen backat under det efterföljande halvåret. Statistiken talar således för en uppgång efter val.

Jag har också roat mig med att studera hur börsen har reagerat på olika utfall kring regeringsmakten.

De gladaste börserna hittar vi med en socialdemokratisk valseger. I snitt stiger börsen då med 20 procent. Allra bäst tycker Stockholmsbörsen om en socialdemokratisk valseger när det är borgerligt styre. Det gäller även utvecklingen före valet där börsen i dessa fall i snitt stigit med 6 procent under de 3 månaderna före valet.

Men detta är historia och variationerna mellan åren är stor.

Valet 2014 är förknippat med större osäkerhet än de senaste valen. Det politiska landskapet är idag högst instabilt med nya partier som väntas få större inflytande. Om nuvarande opinionssiffror står sig så kommer socialdemokraterna bilda regering, men flera partier med en något mer tillspetsad agenda kan komma att få stort inflytande och på så sätt bakbinda den sittande regeringen från att genomföra den kraftfulla politik som Sverige behöver.

Min kunskap sträcker sig dessvärre inte in i politiken men mot bakgrund av den speciella situation som nu råder tror jag att många aktörer på börsen underskattar hur osäkerheten kring valet kan komma att påverka marknaderna.

Jag skriver detta inlägg från ett morgon-disigt Visby och ska vara på plats under merparten av politikerveckan för att bevaka intressanta frågor kring finansmarknad.

Det är inte långt kvar till den 14 september. Mycket lite – om ens något – har skrivits om den oreda detta val kan komma att skapa på Stockholmsbörsen. Börsen är upp med omkring 200 procent sedan november 2008. Kombinationen mellan stora uppgångar och stor politisk osäkerhet kan alltså påverka marknaderna.

Men låter du dig inte skrämmas utan tror att historien upprepar sig så ska börsen upp inför och efter valet – för opinionssiffrorna säger att det blir en socialdemokratisk valseger.