Debatten om fondavgifterna drar vidare

Jag frågade, och ni svarade. Frågan löd: Tycker du Norman-beloppet är bra? Av de som har svarat så tycker majoriteten (över 70 procent i skrivande stund) att måttet är bra. Det visar egentligen två saker: dels att ni som läser min blogg är finansnördar, och dels att branschen och media har lyckats skapa ett felriktat fokus på avgifter istället för på avkastning och risk. Det förstnämnda, alltså att ni är finansnördar, gläder mig. Det sistnämnda är dock allvarligare.

Som jag tidigare har skrivit är jag inte emot mer information om fondernas avgifter. Inte egentligen. Som fondsparare tycker jag att information är bra. Men så är jag inte heller en vanlig sparare utan har en bakgrund som forskare inom finansiell ekonomi och är en äkta siffer- och finansnörd. Men som ansvarig för en fondverksamhet så kan jag enkelt se det från ett sådant perspektiv också. Det som många skjuter förbi i fondavgifts-debatten är att den genomsnittlige fondspararen inte kan ta in särskilt mycket information i sitt val av fond. Oproportionerligt mycket fokus läggs nu på avgiftsnivån. Risken blir att spararna väljer bort fonder med en högre avgift för att det hört att det är dåligt med hög avgift.

Vare sig vi vill det eller inte har vi också fått en extra ”trigger-happy” finansmarknadsminister som hotar att lagstifta om att fondbolagen ska visa på avgifterna. Vad jag vet så görs det redan idag – men Peter Norman kanske vet något som jag inte gör?

Ska man tro Norman enligt denna artikel i fredags, så kanske han väljer bort lagstiftningsalternativet om det mått Morningstar har uppkallat efter honom används av branschen. Den som lever får se, men jag har svårt att branschen tänker använda måttet. Möjligen lågpresterande fonder som har ett fördelaktigt Norman-belopp – läs: billiga men dåliga fonder.

Jag fick mig ett gott skratt när jag läste Carolina Neuraths krönika i helgen – Bankerna spelar högt med fondavgifterna. Hon gör en jämförelse mellan fondförvaltare och att ge pengarna att förvaltas av en lätt alkoholiserad granne. Kändes lite väl off-the-topic, men sådan är dagens mediala megafonerihysteri. Det gäller att skruva på alla reglage för att få maximal sprängkraft…

Men Neurath har däremot alldeles rätt i att just bankerna spelar ett högt spel. Men det har de alltid gjort. Bankerna är just också de som ska ha den största kritiken av undermålig förvaltning med alldeles för höga avgifter i sin fondförvaltning.

Många verkar vara positiva till Norman-beloppet, av de som uttalar sig i sociala medier, tidningar och bland politiker. Men hur är det med Svensson? Jag tvivlar till att de skiter i vilket. Nej, jag tror att det som Svensson, finansnördar, branschen, media och skjutglada politiker/byråkrater samtliga söker är det här: value-for-money index.

Alltså, ett index som besvarar frågan ”vad får jag för mina pengar när jag placerar i denna fond?”. En kostnad som inte ställs i relation till den avkastning eller risk som man får på köpet – så som Norman-beloppet gör – är väl ändå inte det som vi behöver?

Välkommen till en ny vecka – en vecka när fokus från media garanterat flyttar bort från fondavgifterna!