Dags att våga gå emot strömmen

Trots en lång börsuppgång verkar investerarnas aktieaptit vara omättlig. En fortsatt uppgång motiveras till stor del med argumentet att det är den enda möjliga riktningen i rådande lågräntemiljö. Just därför – och av en rad andra anledningar – är det nu dags att våga tänka tvärtom.

De tror sig ha sett ett spöke. Tanken slår mig instinktivt när jag möter deras blickar. Framför mig, i bekväma fåtöljer, sitter tre personer varav två förvaltare. Deras ansiktsuttryck förvandlas på bråkdelen av en sekund. Inga stora förändringar, och de 6-700 åhörarna i publiken verkar inte märka det, men hakorna sjunker en smula. Den tidigare så gemytliga samsynen över ”marknaderna” har precis förvandlats till dess motsats.

Den avslutande debatten på Stora Aktiekvällen i Göteborg den 24 november ”Hur blir börsåret 2015?” är i sitt slutskede. Efter att två deltagare har givit sin syn på det kommande året får jag så frågan. Mitt svar blir: minus 20 procent.

Ja, du har kanske redan gissat det – de andra var betydligt positivare. Deras gissningar var istället +7, +12 och +20 procent. Huvudargumentet var att det är det enda rimliga utfallet när räntan är så låg.

Debatten kan du se här – diskussionen om börsen 2015 hittar du från c:a 21 minuter in i sändningen.

Börsrealisten i mig sa att det nu var dags att lyfta fram de tecken som finns på att en fortsatt börsuppgång kan ifrågasättas. Här kommer några av de orostecken som jag ser och utan inbördes rangordning:

Börsnoteringarna: Det har varit ett rekordår vad gäller antalet börsnoteringar. Med 58 noteringar på Stockholmsbörsen slår man med bred marginal de 38 noteringar som gjordes under det tidigare toppåret 2000. När bolagen sätts på börsen är det för att ägarna får mer betalt på än utanför börsen – ett vanligt mönster i goda börstider. I dåliga börstider sker försäljningarna utanför börsen. Är det något som riskkapitalbolagen kan – för det är oftast de som är säljare av bolagen – så är det att tajma sina försäljningar till maximala värderingar. Att så många noteringar sker nu är i sin egen kapacitet en tydlig signal på att börsen är mycket nära sin toppnotering för denna gång.

Inför 2014 uppgav noteringschefen för Nasdaq OMX börsen förväntningar på antalet noteringar i en intervju med Affärsvärlden. Man hoppades på 30-40 st. Det skulle alltså bli betydligt fler. Den senaste toppnoteringen för antalet börsnoteringar skedde alltså 2000 under IT-bubblan. Resten av historien kan vi.

Inköpscheferna: Inköpscheferna har koll på vändningarna i konjunkturen och därför är det viktigt att följa utvecklingen på inköpschefsindex. En hyggligt bra indikator på att börsen står inför en period av fallande kurser är när inköpschefsindex befinner sig i en fallande trend. Den indikator som jag tittar på är en glidande tolvmånadersindikator för detta index. Som du kan se i figuren nedan så har denna vänt från en positiv till en negativ trend de senaste månaderna.

Som indikator över framtida börsrörelser har inköpschefsindex varit en god indikator; exempelvis prickade de in såväl toppen före finanskrisen och botten efter densamma relativt väl.

Vinsterna: I samband med finanskrisen och därefter lärde sig bolagen att kraftigt skära i sin kostnadsmassa. När konjunkturen sedan vände kunde man därför visa upp högre lönsamhet. Värderingen på börsen idag baseras på förväntan idag om framtida vinster. En minskad kostnadsmassa har naturligtvis kommit till ett pris vilket kan omvandlas i mindre satsning på forskning och utveckling och färre anställda och ”ledig” kapacitet. Dagens värderingar kräver högre vinster. I den kommande rapportperioden bör bolagen visa upp just detta. Alternativet innebär lägre kurser.

Insynspersonerna: Hur bolagens ledande befattningshavare aggregerat agerar är en tydlig indikator för den kommande börsutvecklingen. Insynspersonerna som kollektiv är en kontraindikator. De köper mer än normalt när det är relativt billigt och köper mindre än normalt när det är relativt dyrt. Dessutom kan de med sitt agerande indikera hela eller delar av enskilda branscher som är oskäligt högt värderade. Detta skedde exempelvis under IT-bubblan då många insynspersoner i just IT-bolagen minskade sina innehav kraftigt före bubblan brast.

Som indikator för börsens utveckling innebär det att när trenden i insiderkollektivets agerande vänder till köp i mindre utsträckning så uppstår ett köpläge. Detta inträffar i regel nära en ”lokal” bottennotering för börsen. Det omvända gäller när trenden vänder från sjunkande till stigande köpandel – då inträffar ett säljläge. Och det är i det sistnämnda fallet börsen nu befinner sig, vilket framgår av figuren nedan.

Insidersentiment från 2004

Injektionerna: Världens centralbanker pumpar in rejält med kapital i systemet sedan en tid tillbaka. Detta skapar ett köptryck som driver upp priserna. Men det är inte bara centralbanker som göder marknaden. Exempelvis beslutade världens största statliga pensionsfond i slutet av oktober, japanska GPIF med tillgångar på 1.200 miljarder dollar, att man skulle öka andelen aktier i portföljen. Beslutet innebär att man kommer öka såväl japanska som utländska aktier från 12 till 25 procent vardera av den samlade portföljen.

Marknaden har gödslats länge och väl med stimuleringspengar. Detta skapar ett ”falskt” köptryck som kan försvinna lika lätt som det började. Det finns ingen anledning att förvänta sig att centralbankerna och andra kommer att basunera ut beslutet när det sker.

Räntorna: ”Aktier är billiga och ska fortsätta upp i den här lågräntemiljön” och ”Det finns inga alternativ till aktier när räntorna är så här låga” är två vanligt förekommande argument till fortsatt stigande kurser idag. Ska man tro Riksbanken så hamnar reporäntan om tre år på 1,8 procent. Det säger de i varje fall i sin senast penningpolitiska rapport för oktober 2014. För att skapa ett intervall inom vilket man med 90 procents sannolikhet anser att räntan ska ligga om tre år kastar dock Riksbanken ut ett rejält tilltaget nät. Deras spann är -1,7 (!) procent till +5,3 procent…

Men, vad händer om räntorna stiger snabbare än marknaden har väntat sig? Tja, säg så här, marknaden lär inte gilla det beskedet. Så, kan vi lita på den prognos som Riksbanken gör för räntebanan? För tre år sedan angav Riksbanken i sin penningpolitiska rapport att reporäntan idag skulle ligga på 3,5 procent. Rätt långt ifrån 0 procent som den idag ligger på alltså. Framtida förväntningar om reporäntan idag kan inte ignoreras om man placerar på Stockholmsbörsen. Anledningen är att om bilden ändras till det negativa – alltså i form av en höjd reporänta snabbare än väntat – svarar marknaden med sänkta kurser.

Spararna: Efter år av fina börsuppgångar är intresset för aktiesparande på en nivå som inte setts sedan under IT-bubblan. Både Avanza och Nordnet har rekordtillströmning av nya kunder och hos Aktiespararna ökar antalet medlemmar för första gången sedan 2000. Man brukar säga att när taxichauffören snackar aktier, då är det dags att sälja. Oavsett vilka yrken man vill lägga till uttrycket så är poängen denna: när gemene man vill tjäna snabba cash på aktier, då är toppen rysligt nära.

En fortsatt börsuppgång är inte otänkbar. Räntorna är låga, värderingarna höga men inte alarmerande och centralbankerna fortsätter att stimulera marknaderna. Lägg därtill att den underliggande trenden är mycket positiv. Jag tror därför på en positiv start på 2015. Det är nuläget.

Sedan 21 november 2008 då börsen vände upp igen i samband med finanskrisen är uppgången häpnadsväckande 235 procent med hänsyn till återinvesterade utdelningar. Jag har här utgått från SIX Return Index, SIXRX, som du hittar på Fondbolagens Förenings hemsida och som representerar utvecklingen på hela Stockholmsbörsen med utdelningarna återinvesterade. Omräknat till årstakt innebär det en uppgång under perioden på 22 procent per år.

Men vi har också hunnit med en euro/Grek-kris under perioden. Sedan botten nåddes under denna kris 19 september 2011 är uppgången 88 procent eller 21 procent i snitt per år. Oavsett hur man räknar är det mycket höga avkastningar när de ställs mot de förväntade (läs: historiska) på omkring 10 procent per år (c:a 7 kommer från prisökningen och 3 från utdelningar).

Som sagt ser jag alltså 2015 som ett negativt börsår. Jag väljer istället att dra ned min risknivå och placerar på marknader med relativt låga värderingar i en historisk jämförelse. Fördelen med det är att om världens börser fortsätter upp kommer dessa marknader sannolikt utvecklas bättre än den svenska men i ett negativt scenario är risken för större värdeförluster begränsade. Av denna anledning kommer jag, bland annat, placera på asiatiska marknaderna under 2015 då ett flertal av just dessa marknader är lågt värderade.

The Oxymoron Of Small Business Social Media Marketing image Small Business Social Media Marketing Goldfish Swim Against Stream 300x169

Jag tror på ett kritiskt granskande, göra egna analyser och ta väl genomtänkta beslut med mitt eget bästa i centrum. Kanske har jag med dessa rader utmanat dig att göra en kritisk granskning när du gör din analys av börsen inför 2015. Jag hoppas det.

Gott Nytt år!

Finansinspektionens insynslista läckte

Insynslistan från Finansinspektionen, FI, kom igår ut 14.58 via nyhetsbyrån SIX, inte bara före den vanliga publiceringstiden 15.00 utan även före den var tillgänglig på den egna webbplatsen. Nu ändrar man sina publiceringsrutiner.

”Insynslistan från FI läckte” – ser du rubriken framför dig?

Igår var det ett faktum när insynslistan blev tillgänglig för ett fåtal marknadsaktörer för den blev tillgänglig via FI:s egen webbplats. Effekten kunde bland annat synas i energikoncernen Opcon där det visade sig att storägaren Mats Gabrielssons nyligen storköpt aktier. När informationen nådde marknaden ökade köptrycket och omgående steg aktiekursen när fler ville köpa, vilket tydligt speglas i figuren över kursutvecklingen och de tillhörande volymerna.

opcon

Nyheten om den senfärdigt publicerade insynslistan är underhållande, men för en myndighet vars primära syfte är att övervaka marknaden är den minst sagt oönskad.

Men visst ska FI ha en eloge för sin snabba utredning om omständigheterna efter en fråga från bloggaren Kavastu. Alldeles oavsett hur information igår nådde marknaden så beslutade FI i varje fall att insynslistan framöver ska publiceras varje dag efter börsen stängning, alltså efter 17.30 mot tidigare 15.00.

Det primära syftet med informationsgivningen på marknaden – en kardinalregel som FI arbetar efter – är samtidig informationsgivning. Det fallerade tydligt igår.

Insynslistan läggs inte ut per automatik på FI:s webbplats utan publiceras manuellt av en individ. Den tidigare målsättningen att lägga ut den kl 15.00 varje dag kunde ibland innebära att den publicerades tidigare än 15.00 och ibland senare. Den exakta tidpunkten spelade egentligen mindre roll, men att den som igår publicerades på andra platser före den var tillgänglig för allmänheten via den egna webbplatsen var inte bra. Den informationen är nära att betrakta som insiderinformation.

Då kan man ju tycka att det är fina fêsken att den publiceras efter stängning eftersom den då blir tillgänglig efter börsens handel och för alla att betrakta inför nästa dags börsöppning. Men flera röster – exempelvis professionella aktörer på mikrobloggen Twitter – ställer sig negativa till FI:s lösning på ”problemet” eftersom en del svenska aktier handlas på andra marknadsplatser i Nordamerika efter Stockholmsbörsens stängning.

Att myndigheten beslutade att ändra på en – på marknaden – väletablerad publiceringstidpunkt för insynslistan från den ena dagen till den andra är uppseendeväckande. Den tidigare publiceringsregeln som gjorde att aktörerna på Stockholmsbörsen hann agera på informationen före stängning är betydligt bättre än att den nu publiceras efter stängning, men kan påverka synen på bolag vilka är noterade även på andra marknadsplatser.

Man kan tycka att den enklaste åtgärden från FI:s sida vore att säkerställa ändamålsenliga rutiner för en samtidig publicering på marknaden via sina IT-system. Varför man valde att ändra en cementerad publiceringstidpunkt på marknaden istället för att rätta till brister i sina publiceringsrutiner förblir dagens fråga.

Är du för eller emot den ändrade publiceringstiden för insynslistan?

Visa resultat

Insiderläget och köpvärda marknader

Krig, oroshärdar och massvält, högvärderade aktiemarknader, låga räntor och ett riksdagsval den 14 september. Det är några av ingredienserna du har att ta hänsyn till som svensk aktiesparare just nu. Jag har tittat närmare på hur insynspersoner agerar runtom i världen och har förslag på var du bör köpa och sälja.

Allokeringsproffsen verkar rörande överens om att alternativen är få till en placering i aktier för den som vill ha hög avkastning framöver. Argumentationen tenderar – likt flugorna runt sockerbiten – att kretsa kring den nu rådande lågräntemiljön även om injektioner från centralbanker dopar marknaderna. Att de låga räntorna är här för att stanna verkar allokerarna ense om.

I ett inlägg den 27 januari i år gjorde jag en genomgång av ”insiderläget” runtom i världen och baserat på hur insynspersoner hade agerat där nyligen – i relation till historiskt – valde jag ut fyra aktiemarknader att köpa och fyra att sälja. Köpmarknaderna var: Indien, Malaysia, Sydkorea och Turkiet. Säljmarknaderna var: Schweiz, Sverige, Tyskland och USA.

Utfallet sedan dess – i svenska kronor, men exklusive utdelningar, är:

Köpmarknader: Turkiet (+40%), Indien (+39%), Malaysia (+18%) och Sydkorea (+21%). Genomsnitt för mina köpmarknader: +29%.

Säljmarknader: USA (+19%), Schweiz (+10%), Tyskland (+1%) och Sverige (+4%). Genomsnitt för mina säljmarknader:+9%.

Det bör också påpekas att eftersom den svenska kronan har försvagats mot de flesta valutor så har placeringar i andra valutor fått lite ”gratisskjuts”.

Köpmarknaderna har utvecklats fantastiskt bra, men ovanstående hör redan till historien så vilka marknader gäller framöver?

Ur ett insiderperspektiv så gäller faktiskt köpmarknaderna fortfarande. Min enda reservation gäller Sydkorea där insynspersonerna har minskat andelen köp trots att vi inte har sett större uppgångar på dessa marknader (mätt i den lokala valutan, wonen). Generellt köper insynspersoner relativt mycket mer på en marknad när den är ”billig” och säljer i större utsträckning än normalt när den är relativt ”dyr”. Men här säljer de relativt mer än normalt trots att marknaderna inte har stigit i den lokala valutan. Det som dock talar för en placering i Sydkorea är att värderingarna mätt som price-to-book, P/B, befinner sig på ett sluttande plan och är på en historiskt låg nivå.

När det gäller marknader att vara försiktig med så står jag fast vid att detta gäller för Sverige, Schweiz, Tyskland och USA. Du kanske invänder med att det rör sig om kvalitetsmarknader, och det är förvisso sant. Exempelvis är tillväxten i USA hög och hjulen snurrar nu på fint. Men värderingarna i just USA är uppe på pre-finanskrisnivå och det känns inte alls bra.

Jag noterar också att insidersentimentet i Kina är på uppåtgående. Tillsammans med historiskt låga värderingar innebär det att Kina snart är en köpmarknad. Den politiska risken i landet är hög och det avspeglas också i aktiekurserna. Men låga värderingar varar inte för evigt. Oavsett är Kina en marknad för investerare med tålamod och hög stresströskel.

Viktigt att tänka på när du placerar i aktier eller fonder på andra marknader än den svenska är att du tar en valutarisk. Det är en risk som avtar om du placerar i flera olika valutor. Vidare har den svenska kronan tappat i värde i år mot de flesta valutor. Om kronan stärks så kommer placeringar i andra valutor straffas.

I figurerna i galleriet nedan kan du botanisera i insidersentimentet på respektive marknad, i relation till börsutvecklingen på marknaden ex utdelningar (i lokal valuta) samt värderingen mätt som price-to-book.

Jag tror alltså fortsatt på Indien, Malysia, Sydkorea och Turkiet,

Lycka till i dina placeringar!