Frågor från studenter…

Jag får relativt ofta frågor från studenter på unversitet runt om i landet kring de områden som jag har forskat kring tidigare. Det är oerhört kul och inspirerande – så till er studenter som läser detta, var inte rädda för att skriva till mig och ställ frågor!

Nedanstående frågor fick jag från en grupp ”magisteruppsatsare” som jag svarade på alldeles nyss. Deras frågor gäller den modell som jag i mitt arbete förvaltar efter, InsiderModellen. Svaren kanske kan intressera några av er och återges därför nedan.

***************

Vad är er investeringsstrategi?

Vi har en förvaltningsstrategi som går under namnet Scientias InsiderModell vilken placerar efter handelsmönster som visat sig vara särskilt vinstgivande att följa över långa tidsperioder. Modellen baseras på fyra års vetenskaplig forskning bedriven av mig själv, en forskarkollega samt ytterligare en person inom tillämpad matematik. Forskningen som utvärderade hur bra insiders lyckades i sina placeringar från 1994 samt hur bra en utomstående som agerade lyckades, visade att det är vinstgivande att göra det. Men inte alla affärer sänder vinstgivande signaler – i vår forskning vet vi vilka man bör följa och det är också det som appliceras i investeringsbesluten.

Hur använder ni olika signaler I era analyser?

Modellen och dess regelverk är i sin helhet en affärshemlighet, men det är klart att storleken på affärer, särskilt i relation till tidigare ägande, på vilken nivå i bolaget en insider befinner sig och om andra agerar i närtid spelar roll. En annan aspekt är att vi inte vill ha insiders som köper och säljer samtidigt i en aktie. Det är då brus som sorteras bort.

Tittar ni på insynshandel? I sådant fall, tittar ni på vem som handlar?

Vi bevakar dagligen all insynshandel. Så fort den publiceras av Finansinspektionen, FI, hämtar vi in och bearbetar den. Indatan passerar genom modellens omfattande regelverk (består av 100-talet regler) och analysen ger i stort sett omgående en föreslagen allokering. Vi tittar på vem som handlar men vår modell tar inte hänsyn till personen i sig, utan använder bara information om tidigare ägande och agerandet i förhållande till det. Således, om exempelvis Sven Hagströmer har visat sig vara duktig historiskt är det inget vi bryr oss om.

Tittar ni på återköp av aktier? I sådant fall på hur mycket bolagen köper tillbaka?

Nej, återköp är bolagets köp med egen kassa. Vi följer bara vad insiders gör med den egna plånboken. Därför sorterar vi bort sådana affärer.

Vad har ni för erfarenhet av multipla signaler? (ex. Insynshandel I samband med återköp)

Visst har vi erfarenhet av det, men säg så här; insynshandel i samband med återköp är ingen viktig signal i vår modell.

Hur stora transaktionskostnader räknar ni på?

Vi räknar på 0,5% i transaktionskostnader för varje köp- och försäljning i våra simuleringar.  Dessutom räknar vi med en minimikostnad på några hundralappar. Det är väldigt höga kostnader men vi anser att det har varit viktigt eftersom man faktiskt hade så höga courtage under vissa delar under 90-talet. InsiderModellen gör få omplaceringar vilket innebär att den inte är tradingintensiv, men om man ska göra simuleringar baserad på historisk information är det alltid viktigt att tänka på att den ”spread” som man tar på sig när man köper och säljer, kraftigt påverkar resultaten. Jag har träffat åtskilliga ”kvantar” på bankernas analysavdelningar som missar denna sådan aspekt.

En värld av insiders

Stefan Persson, Gustaf Douglas, Melker Schörling, Sven Hagströmer, Mats Gabrielsson, Mats Qviberg, Hans Wallenstam, Sten K Johnson, Antonia Axelsson Jonsson, Ola Rollén, Christina Stenbeck.

Känns namnen bekanta? Trodde väl det. Men hur är det med namn som Sy Sr Henry, Peter Kwon, Premji Hashan, Tiong Lay Yeoh, Sheng Jian Zhong och Mong-Koo Chung?

De mindre bekanta namnen ovan utgör några av de mest tongivande insynspersonerna i Asien. Tillsammans äger de aktier i de egna bolagen till ett värde av 200 miljarder kronor och flera av dem är viktiga insiders i en rad bolag, exempelvis har Mong-Koo Chung med ett stort ägande i en rad Hyundai-bolag. Premji Hasham är en av världens mest förmögna personer med ett ägande i det indiska IT-bolaget Wipro värt närmare 100 miljarder kronor.

Vore det inte intressant att följa insiders även i andra länder än i Sverige?

Scientia gör vi detta. Vi har redan idag en fond som tar rygg på de insiders som finns i Filippinerna, Indien, Hongkong, Malaysia, Singapore och Sydkorea – Scientia Asien. Tänk dig att du inte behöver ha ett stort team av analytiker som ska försöka analysera bolagen i dessa länder. Det finns ganska många bolag i de asiatiska länder som Scientia Asien placerar och det vore praktiskt ogenomförbart att dagligen analysera alla bolag på dessa marknader. Bara i Indien finns närmare 4 000 börsbolag. Med Scientias InsiderModell kan vi dagligen följa vad 60 000 insiders i Asien gör. Men det slutar inte där – InsiderModellen kan varje dag analysera ett obegränsat antal bolag genom de placeringar som insiders gör.

Redan idag finns insiders aktieaffärer dagligen i ett 50-tal länder. Ett urval ur dessa är: Australien, Kina, Frankrike, Tyskland, Hongkong, Indien, Irland, Italien, Japan, Sydkorea, Holland, Malaysia, Nya Zeeland, Filippinerna, Polen, Portugal, Ryssland, Singapore, Sydafrika, Spanien, Schweiz, Storbritannienn, USA, Vietnam.

Och antalet länder med daglig information om insiders aktieaffärer blir bara fler och fler. Redan idag knackar ett 50-tal ytterligare länder på dörren till att ta detta steg.

Min fråga till er – på vilka länder skulle ni helst vilja se en fond efter insiders? Svara på enkäten högst upp på sidan. Du kan välja maximalt tre länder!

Lyssna inte på insiders – följ deras plånbok istället

Vad är egentligen en aktie? Svar: en del av ett bolag. Jag ska erkänna att jag inte har gjort någon djupare undersökning bland de som direktsparar i aktier, men det förefaller som att de flesta inte ser sin investering som att de faktiskt äger en bit av bolaget. Inbitna aktiesparare gör det naturligtvis, men resten då? Min uppfattning är för övrigt att svensken lägger alltför lite tid på att analysera de bolagen vars aktier de köper. Man borde gå och ”känna” lite på bolaget, precis som när man köper kläder.

Men annat är det med insiders. De har möjlighet att analysera sitt bolag varje dag – från insidan.

Min forskning (och den internationella motsvarigheten) kan sammanfattas enligt följande: insiders har inblick i bolagets verksamhet, kan bolaget bättre än utomstående (aktieanalytiker och journalister inkluderade), kan sin bransch mycket bra och därför köper de aktien när de anser att den är undervärderad och säljer när de anser att den är övervärderad. ”Nej det är inte riktigt sant”, kanske någon säger, ”de kan också köpa av maktskäl – den klassiska pilotskolan”. Det är helt sant.

Piloterna utgörs av bolagets VD och styrelsens ordförande, det är de som håller i styrspakarna i bolaget, även om det händer att de kopplar på autopiloten emellanåt. Jag tillhör själv dem som anser att bolagets ledning ska äga i det egna bolaget för att de ska känna – med den egna plånboken – vilka effekter deras beslut får för sina ägare. Men har du någonsin sett en pilot som köpt aktier i det egna bolaget utan målsättning att tjäna pengar? Hade han/hon köpt en bit av bolaget idag om de trott att aktien skulle stå 50 procent lägre inom ett år? Skulle inte tro det.

Okej, insiders köper när de anser aktien vara undervärderad och säljer den när den är övervärderad. Den i särsklass vanligaste frågan jag får när jag presenterar mitt fondbolag, vår förvaltningsmodell eller min forskning är följande: ”men alla vet ju att det finns så många skäl att sälja aktien, så finns det verkligen något värde att följa insiders försäljningar?” Säg så här, om det är något som man ska ta fasta på så är det när en insider säljer. Det är rejält känsligt för en insider att sälja eftersom det ställer en rad frågor från ägarna och media. Det är inte känsligt när de köper, då är det bara positivt.

Så, de som tror att försäljningar inte har ett värde har fel. Däremot använder insiders allehanda bortförklaringar när de ska sälja. Jag känner själv flera verksamma och pensionerade insiders som vittnar om att de själva varit rädda för att sälja för vilka skriverier det innebär. Men det farliga är för en investerare att lyssna på vad de säger. Man bör istället fundera över varför de själva säljer, men samtidigt säger att aktien är en bra placering. Att båda skulle vara sant är nästan alltid en teknisk omöjlighet.

Den andra sidan av myntet är att det måste vara möjligt för en insider att ”casha hem”. En entreprenör som byggt upp ett bolag måste kunna sälja för att sprida sina finansiella risker, det är inget som helst konstigt med det. Men tidpunkten när de väljer att sälja visar sig ofta vara mycket väl vald. Jag tänkte att vi skulle titta på ett par bolag där det hade varit bra att följa den väg insiders gick. Och glöm inte att en insider sällan säljer allt på ett bräde, men ofta är den första större utförsäljningen det tecken vi letar efter.

Odd Molly
Först ut är mitt favoritexempel klädbolaget Odd Molly som grundades 2002 av bl.a. Per Holknekt och noterades på Stockholmsbörsen under 2007. De som har varit på mina dragningar  har kunnat lyssna till min syn kring detta exempel sedan december 2010. Det kom upp på min radar i november 2010 när jag förberedde en presentation och ville ha ett konkret exempel på ett bolag som Scientias förvaltningsmodell – InsiderModellen – skulle vilja sälja.

Holknekt hade alltså varit med från starten av detta bolag och det var egentligen inte särskilt konstigt att han ville sälja en del av sitt innehav.

Den 26:e augusti sålde Holknekt 100 000 aktier. I denna korta intervju med honom i Dagens Industri var hans förklaring till försäljningen att han skulle köpa en sommarstuga. När försäljningen gjordes stod kursen i 96 kronor. Han sa också att han inte planerade att sälja sitt innehav vidare. Efter affären hade han 380 000 aktier kvar i bolaget. Nästan exakt två månader senare, den 22 oktober, sålde han ytterligare 80 000 aktier. Denna gång blev förklaringen för journalisterna att han skulle investera i sin dotters framtid. Nu stod kursen i 80,75 kr. Därefter har han fortsatt att sälja ut aktier. Den 17 januari 2011 sålde han 50 000 aktier, den 15 november 2011 105 000 aktier och den sista försäljningen skedde den 16 december 2011 då han sålde 70 000 aktier. Hans innehav uppgår idag till drygt 70 000 aktier. Kursen är nu nere på 42 kr.

Personligen unnar jag verkligen den framgångsrike entreprenören Holknekt att kunna tjäna pengar på det hårda slit han lagt ned på bolaget. Men faktum kvarstår: den aktieägare som tog hans första försäljning som den negativa signal som det var skattar sig lycklig idag.

Hexagon
Mitt andra exempel, också ett jag ofta nämner i presentationer, är det om Hexagon och de uppmärksammade utförsäljningarna av bolagets VD Ola Rollén och dess största ägare Melker Schörling. Historien om Hexagon är en riktig framgångssaga – en saga som Rollén verkligen har varit med om att skriva. Men vi lämnar själva framgångssagan därhän ett slag.

Den 25 maj 2011 sålde Rollén 1 741 000 aktier och Schörlig 9 959 000 aktier i en affär som gjordes efter börsens stängning i ett auktionsförfarande. För Rollén innebar det nästan en halvering av sitt tidigare innehav och för Schörling en minskning med 10 omkring procent. Rollén uppgav själv att försäljningen var något han lovat familjen då han hade tagit enorma risker i de lån som de tidigare köpen av aktien var förknippad med. Jag förutsätter att det är sant, men skälet är oavsett inte av intresse här.

Efter försäljningen blev det ett herrans liv. Inte över själva försäljningen, utan de uttalanden han gav där det föreföll som att han pratade upp kursen. Han ska bland annat ha sagt att det var ekonomiskt vansinne att sälja aktien och att den inom ett par år bör stå i det dubbla värdet mot idag – vilket framgår av denna artikel.

Men hur har aktiekursen gått sedan dess då? Sådär faktiskt. När de sålde stod kursen i 154,60 kr. Idag står den i 133,8 kr. Det innebär en utveckling på -13,5 procent att jämföra med börsen som har backat med 5,5 procent under samma period. Det kanske inte låter så dåligt, men då ska det sägas att aktien har repat sig ordentligt den senaste tiden om man jämför mot börsen.

Det jag vill säga med ovanstående exempel är följande:

När insiders säljer aktier i sitt eget bolag – lyssna inte ett skvatt på vad de säger. Fråga dig istället varför de säljer. Är det för att de personligen tror att aktien är en succé den närmaste tiden? En VD är anställd för att sälja bolaget och klä det i så fina kläder som möjligt. Det innebär att de alltid kommer att vara positivare än vad verkligheten säger, och vad de själva innerst inne tycker, med ett undantag. När de tillträder bolaget.

Insiders har en unik kunskap om bolaget. I forskningen har vi också sett att de tenderar att agera med en viss framförhållning innan något sker. Du bör tolka rejäla köp av insiders som ett mycket bra tecken och försäljningar som ett negativt.

När insiders springer mot utgången är det dags för din exit också.