Dags att våga gå emot strömmen

Trots en lång börsuppgång verkar investerarnas aktieaptit vara omättlig. En fortsatt uppgång motiveras till stor del med argumentet att det är den enda möjliga riktningen i rådande lågräntemiljö. Just därför – och av en rad andra anledningar – är det nu dags att våga tänka tvärtom.

De tror sig ha sett ett spöke. Tanken slår mig instinktivt när jag möter deras blickar. Framför mig, i bekväma fåtöljer, sitter tre personer varav två förvaltare. Deras ansiktsuttryck förvandlas på bråkdelen av en sekund. Inga stora förändringar, och de 6-700 åhörarna i publiken verkar inte märka det, men hakorna sjunker en smula. Den tidigare så gemytliga samsynen över ”marknaderna” har precis förvandlats till dess motsats.

Den avslutande debatten på Stora Aktiekvällen i Göteborg den 24 november ”Hur blir börsåret 2015?” är i sitt slutskede. Efter att två deltagare har givit sin syn på det kommande året får jag så frågan. Mitt svar blir: minus 20 procent.

Ja, du har kanske redan gissat det – de andra var betydligt positivare. Deras gissningar var istället +7, +12 och +20 procent. Huvudargumentet var att det är det enda rimliga utfallet när räntan är så låg.

Debatten kan du se här – diskussionen om börsen 2015 hittar du från c:a 21 minuter in i sändningen.

Börsrealisten i mig sa att det nu var dags att lyfta fram de tecken som finns på att en fortsatt börsuppgång kan ifrågasättas. Här kommer några av de orostecken som jag ser och utan inbördes rangordning:

Börsnoteringarna: Det har varit ett rekordår vad gäller antalet börsnoteringar. Med 58 noteringar på Stockholmsbörsen slår man med bred marginal de 38 noteringar som gjordes under det tidigare toppåret 2000. När bolagen sätts på börsen är det för att ägarna får mer betalt på än utanför börsen – ett vanligt mönster i goda börstider. I dåliga börstider sker försäljningarna utanför börsen. Är det något som riskkapitalbolagen kan – för det är oftast de som är säljare av bolagen – så är det att tajma sina försäljningar till maximala värderingar. Att så många noteringar sker nu är i sin egen kapacitet en tydlig signal på att börsen är mycket nära sin toppnotering för denna gång.

Inför 2014 uppgav noteringschefen för Nasdaq OMX börsen förväntningar på antalet noteringar i en intervju med Affärsvärlden. Man hoppades på 30-40 st. Det skulle alltså bli betydligt fler. Den senaste toppnoteringen för antalet börsnoteringar skedde alltså 2000 under IT-bubblan. Resten av historien kan vi.

Inköpscheferna: Inköpscheferna har koll på vändningarna i konjunkturen och därför är det viktigt att följa utvecklingen på inköpschefsindex. En hyggligt bra indikator på att börsen står inför en period av fallande kurser är när inköpschefsindex befinner sig i en fallande trend. Den indikator som jag tittar på är en glidande tolvmånadersindikator för detta index. Som du kan se i figuren nedan så har denna vänt från en positiv till en negativ trend de senaste månaderna.

Som indikator över framtida börsrörelser har inköpschefsindex varit en god indikator; exempelvis prickade de in såväl toppen före finanskrisen och botten efter densamma relativt väl.

Vinsterna: I samband med finanskrisen och därefter lärde sig bolagen att kraftigt skära i sin kostnadsmassa. När konjunkturen sedan vände kunde man därför visa upp högre lönsamhet. Värderingen på börsen idag baseras på förväntan idag om framtida vinster. En minskad kostnadsmassa har naturligtvis kommit till ett pris vilket kan omvandlas i mindre satsning på forskning och utveckling och färre anställda och ”ledig” kapacitet. Dagens värderingar kräver högre vinster. I den kommande rapportperioden bör bolagen visa upp just detta. Alternativet innebär lägre kurser.

Insynspersonerna: Hur bolagens ledande befattningshavare aggregerat agerar är en tydlig indikator för den kommande börsutvecklingen. Insynspersonerna som kollektiv är en kontraindikator. De köper mer än normalt när det är relativt billigt och köper mindre än normalt när det är relativt dyrt. Dessutom kan de med sitt agerande indikera hela eller delar av enskilda branscher som är oskäligt högt värderade. Detta skedde exempelvis under IT-bubblan då många insynspersoner i just IT-bolagen minskade sina innehav kraftigt före bubblan brast.

Som indikator för börsens utveckling innebär det att när trenden i insiderkollektivets agerande vänder till köp i mindre utsträckning så uppstår ett köpläge. Detta inträffar i regel nära en ”lokal” bottennotering för börsen. Det omvända gäller när trenden vänder från sjunkande till stigande köpandel – då inträffar ett säljläge. Och det är i det sistnämnda fallet börsen nu befinner sig, vilket framgår av figuren nedan.

Insidersentiment från 2004

Injektionerna: Världens centralbanker pumpar in rejält med kapital i systemet sedan en tid tillbaka. Detta skapar ett köptryck som driver upp priserna. Men det är inte bara centralbanker som göder marknaden. Exempelvis beslutade världens största statliga pensionsfond i slutet av oktober, japanska GPIF med tillgångar på 1.200 miljarder dollar, att man skulle öka andelen aktier i portföljen. Beslutet innebär att man kommer öka såväl japanska som utländska aktier från 12 till 25 procent vardera av den samlade portföljen.

Marknaden har gödslats länge och väl med stimuleringspengar. Detta skapar ett ”falskt” köptryck som kan försvinna lika lätt som det började. Det finns ingen anledning att förvänta sig att centralbankerna och andra kommer att basunera ut beslutet när det sker.

Räntorna: ”Aktier är billiga och ska fortsätta upp i den här lågräntemiljön” och ”Det finns inga alternativ till aktier när räntorna är så här låga” är två vanligt förekommande argument till fortsatt stigande kurser idag. Ska man tro Riksbanken så hamnar reporäntan om tre år på 1,8 procent. Det säger de i varje fall i sin senast penningpolitiska rapport för oktober 2014. För att skapa ett intervall inom vilket man med 90 procents sannolikhet anser att räntan ska ligga om tre år kastar dock Riksbanken ut ett rejält tilltaget nät. Deras spann är -1,7 (!) procent till +5,3 procent…

Men, vad händer om räntorna stiger snabbare än marknaden har väntat sig? Tja, säg så här, marknaden lär inte gilla det beskedet. Så, kan vi lita på den prognos som Riksbanken gör för räntebanan? För tre år sedan angav Riksbanken i sin penningpolitiska rapport att reporäntan idag skulle ligga på 3,5 procent. Rätt långt ifrån 0 procent som den idag ligger på alltså. Framtida förväntningar om reporäntan idag kan inte ignoreras om man placerar på Stockholmsbörsen. Anledningen är att om bilden ändras till det negativa – alltså i form av en höjd reporänta snabbare än väntat – svarar marknaden med sänkta kurser.

Spararna: Efter år av fina börsuppgångar är intresset för aktiesparande på en nivå som inte setts sedan under IT-bubblan. Både Avanza och Nordnet har rekordtillströmning av nya kunder och hos Aktiespararna ökar antalet medlemmar för första gången sedan 2000. Man brukar säga att när taxichauffören snackar aktier, då är det dags att sälja. Oavsett vilka yrken man vill lägga till uttrycket så är poängen denna: när gemene man vill tjäna snabba cash på aktier, då är toppen rysligt nära.

En fortsatt börsuppgång är inte otänkbar. Räntorna är låga, värderingarna höga men inte alarmerande och centralbankerna fortsätter att stimulera marknaderna. Lägg därtill att den underliggande trenden är mycket positiv. Jag tror därför på en positiv start på 2015. Det är nuläget.

Sedan 21 november 2008 då börsen vände upp igen i samband med finanskrisen är uppgången häpnadsväckande 235 procent med hänsyn till återinvesterade utdelningar. Jag har här utgått från SIX Return Index, SIXRX, som du hittar på Fondbolagens Förenings hemsida och som representerar utvecklingen på hela Stockholmsbörsen med utdelningarna återinvesterade. Omräknat till årstakt innebär det en uppgång under perioden på 22 procent per år.

Men vi har också hunnit med en euro/Grek-kris under perioden. Sedan botten nåddes under denna kris 19 september 2011 är uppgången 88 procent eller 21 procent i snitt per år. Oavsett hur man räknar är det mycket höga avkastningar när de ställs mot de förväntade (läs: historiska) på omkring 10 procent per år (c:a 7 kommer från prisökningen och 3 från utdelningar).

Som sagt ser jag alltså 2015 som ett negativt börsår. Jag väljer istället att dra ned min risknivå och placerar på marknader med relativt låga värderingar i en historisk jämförelse. Fördelen med det är att om världens börser fortsätter upp kommer dessa marknader sannolikt utvecklas bättre än den svenska men i ett negativt scenario är risken för större värdeförluster begränsade. Av denna anledning kommer jag, bland annat, placera på asiatiska marknaderna under 2015 då ett flertal av just dessa marknader är lågt värderade.

The Oxymoron Of Small Business Social Media Marketing image Small Business Social Media Marketing Goldfish Swim Against Stream 300x169

Jag tror på ett kritiskt granskande, göra egna analyser och ta väl genomtänkta beslut med mitt eget bästa i centrum. Kanske har jag med dessa rader utmanat dig att göra en kritisk granskning när du gör din analys av börsen inför 2015. Jag hoppas det.

Gott Nytt år!

Kollektiv börsgissning och börsen 2013

I mitt nedslag kring vad ni tror om Stockholmsbörsens utveckling 2013 för en tid sedan landade den genomsnittliga gissningen att börsen ska upp med 7,5 procent i år. När knappt fem månader har gått av året är det dags för en uppdatering och analys av vad vi kan förvänta oss av börsen framöver.

När Stockholmsbörsen hade stängt idag låg utvecklingen från årsskiftet på +17,6 procent om man inkluderar utdelningarna. Det är alltså en bra bit högre än den genomsnittliga gissningen från er på 7,5 procent. Det ska dock påpekas att median-gissningen var 9,7 procent.

Många investerare har till synes blivit tagna på sängen av den starka börsen och att en hel del ekonomiska data har kommit in bättre än marknaden hade förväntat sig och drivit upp kurserna. Lågränteläget som gäller idag gör att investerarna flyttar från räntor till aktier för att få avkastning och detta har den senaste tiden bidragit till att driva upp kurserna ytterligare.

Så vem ligger närmast i gissningen?

Det är en journalist och en person som är frekvent på Twitter – båda har gissat att börsen ska sluta på 17 procent vid årets slut. Men det är en jämn kamp och på mycket nära avstånd till dessa båda herrar återfinns bland annat en vass analytiker, en revisor och ytterligare en journalist. Vinnaren från förra året har det dock betydligt tuffare med en gissning på 12 procent.

Okej, börsen har gått bra, men var är den på väg den närmaste tiden?

Ja, det är ju något av en tiotusenkronorsfråga, men jag tänkte i varje fall ge er min bild av läget utifrån några parametrar som jag tittar på lite extra.

1. Insidersentimentet. Jag tittar naturligtvis noga på vad insiders har gjort den senaste tiden. De har agerat mycket positivt under en längre sammanhängande period (juni-december 2011). Det kan tyckas konstigt att gå så långt tillbaka i tiden, men det spelar stor roll för hur man ska se på insiders agerande. I slutet av 2011 såg vi tydliga köpsignaler på Stockholmsbörsen utifrån de stora och omfattande insiderköp som hade registrerats under andra halvan av 2011. Redan i september uttalade jag mig själv för detta faktum i en intervju i Placeringsguidens septembernummer med titeln ”Insiders köper till reapriser”.

Varför insiders är en så bra signal för börstemperaturen är för att de som grupp köper före börsuppgångar och säljer före nedgångar. Under andra halvan av 2011 ökade de dels sina innehav med stora belopp – sammanlagt närmare 5 miljarder – men andelen köp var nästan 80 procent av alla aktieaffärer från insiders under juni-december 2011. Det är extremt ovanligt och sist det skedde var mitt under brinnande finanskris. Kort därefter vände börsen kraftigt upp.

Idag är insidersentimentet, alltså andelen insiderköp/totala antalet insideraffärer på väg nedåt aggregerat. Detta brukar innebära att börsen har en bra bit kvar på sin uppåtgående trend. Men att de säljer är väl negativt? kanske du tänker. Nej, det är tvärtom mycket positivt. När insiders börjar sälja (läs: minskar sina innehav) så har börsen i regel mycket kvar att ge. Och min bedömning är att det är så även denna gång.

Min analys av insidersentimentet är alltså att det indikerar fortsatta börsuppgångar under i varje fall det närmaste året, men sannolikt även de närmaste två.

2. Konjunkturen – inköpschefsindex. En annan faktor jag tittar en del på är inköpschefernas syn på den rådande konjunkturen. Ett värde över 50 signalerar tillväxt och ett värde under 50 indikerar en nedgång i industrin. Indexet står just nu och stampar kring 50-strecket, men har dock stigit en del sedan oktober/november 2012 då det låg runt 45. Den positiva trenden som vi nu har också brutit den mer långsiktiga försiktiga trenden och när den gör det  brukar det vara ett gott tecken på ett köpläge (det omvända gäller för säljläge). Detta skedde i månadsskiftet januari/februari 2013 och jag kan inte se några tecken just nu på att köpsignalen ska kunna övergå till en säljsignal den närmaste tiden.

3. Värderingarna (kurs/JEK). Denna faktor “målar” med en bredare pensel och utifrån hur nuvarande värderingar förhåller sig till, säg de senaste tio åren, kan man göra en övergripande bedömning av om aktier är attraktivt värderade eller ej. Värderingarna har gått från kraftigt undervärderade under perioden september 2008 till juni 2009 till att idag vara normalt värderade för Stockholmsbörsen. Vi befinner oss dock fortfarande i en positiv trend och inte förrän värderingarna har stigit över det normala finns det anledning att dra ned sin exponering mot aktier mot bakgrund av denna faktor. Dit är det dock långt kvar och för att Stockholmsbörsen ska anses vara högt värderat mot bakgrund av detta resonemang anser jag att vi behöver en uppgång på i storleksordningen 20 procent från nuvarande nivåer (och när börsen stiger kan det påkalla en ytterligare höjning av vad man anser vara normala värderingstal). För MSCI World Index, alltså världsindex för aktier, behöver vi uppgångar på 35 procent för att närma oss höga värderingar och således en säljsignal. Så det finns gott om utrymme kvar för fortsatta uppgångar på lite sikt.

Jag tittar naturligtvis även på andra faktorer än just de 3 ovanstående.

Sammantaget blir min slutsats följande: börsen kommer att fortsätta upp under 2013 och 2014. Det är inte omöjligt att 2015 också blir ett positivt år.

Ovanstående är min bedömning av aktiemarknaden idag – andra kan komma till andra slutsatser. Men om jag har rätt så kommer 2013 sluta på en högre nivå än där vi står idag på Stockholmsbörsen och i så fall hittar vi vinnaren i gissningen över börsen 2013 bland 17 av 73 deltagare i mitt nedslag.

Vad tror Du om resten av börsåret?