Om den svenska insiderlagstiftningen

Jag har just hållit en dragning för trevliga rådgivare på banken B i Stockholm. Om du läser detta och var med – tack för att ni lyssnade och för intressanta frågor – och välkommen hit!

Läste en artikel i dagens pappersversion av Dagens Industri att den svenska insiderlagstiftningen är svag. Och jag är benägen att hålla med. När gemene man ”vet” att en person har agerat på hemlig information och därigenom kunnat agera på informationen före den blivit allmänt känd, men då regelverket inte möjliggör fällande domar – då är det inte bra. Men med tanke på att detta sker gång på gång så undergräver det inte bara själva regelverket utan även Ekobrottsmyndigheten, EBM. Tänk dig själv att jobba på EBM och att försöka dra en person till rätta som har agerat uppenbart oetiskt för de flesta människor och dessutom i strid med de flesta länders regelverk kring insynshandel, men utan särskilt goda förutsikter att lyckas i ditt åtal. Hur kul kan det vara?

Det är förmodligen inte särskilt roligt. Nej, EBM behöver en starkare lagstiftning som sätter mer press på den åtalade. Kanske skulle omvänd bevisbörda fungera bättre. Jag är ingen juridisk expert, men visst är det tydligt att lagstiftningen är för klen.

Nätupplagan för samma tidning som ovan skriver också idag om den kommande rättegången mot de s.k. Cevian- och Nordeamännen. De friades från misstankarna om otillbörlig insiderhandel men fälldes, som så ofta, istället för skattefiffel. Det ska bli intressant att se hur Hovrätten, som är den instans som målet nu ska upp i, ställer sig till målet.

Nej, helt svepande konstaterar jag följande: eftersom knappt någon som står åtalad för insiderbrott fälls, så lkan man omöjligen titta på lagstiftningen och ärligt säga att den fungerar. För det kan ju inte vara så att åklagarna åtalar oskyldiga människor i parti och minut. Eller?

Det som är så befriande med att blogga är att man kan skriva svepande och utan att vetenskapligt verifiera allt. Så jag avslutar med följande: täpp till möjligheten för insiders att komma undan via kapitalförsäkringar och inför omvänd bevisbörda för de som åtalas för insiderbrott. Det kan nog bli svårt att bevisa sin oskuld om man kastar mobiltelefonen ur sovrumsfönstret vid en husrannsakan eller gömmer stora belopp i bilbarnsstolen. Riktigt svårt!