Världens börser – dyrt och billigt

Det går ingen nöd på svenskens börshumör. Stockholmsbörsen är hittills i år +9,7 procent inklusive utdelningar och flera börsraketer eldar på riskaptiten hos såväl små som stora investerare. Är du en av de som tycker att svenska aktier har dragit iväg lite för mycket och söker andra hamnar att tryggt segla in i? Då ska du läsa vidare.

Det talas om aktier lite överallt nu för tiden. Annat var det för fem-sex år sedan då många – brända av finanskrisen – skydde aktier som pesten. Tongångarna nu är positivare och under de senaste taxiresorna så har diskussionen med chauffören påfallande ofta glidit in på aktier. Och snabba klipp.

Om man är optimistisk så finns det fortfarande utrymme för uppgångar på Stockholmsbörsen. Optimisten inser att marknaden tenderar att överreagera i såväl uppgångs- som nedgångsfaserna – en av de mest repetitiva företeelserna på finansmarknaderna. Men om man vill undvika de värsta nedgångarna bör man definitivt sälja en aktiemarknad när priset för marknaden dividerat med det bokförda värdet för densamma (sk. price-to-book, P/B) överstiger 25 procent över det historiska medelvärdet under de senaste tio åren.

Om man gör den övningen för Stockholmsbörsen så finns det utrymme för en uppgång på hela 21 procent innan man definitivt bör hoppa över bord. Samma resonemang gäller för övrigt när det gäller vilka marknader man bör köpa i. 

Det finns såklart mer använda argument för en fortsatt börsuppgång. Ett är att räntorna är rekordlåga och förväntas förbli så för lång tid framöver, ett annat att den glödheta fastighetsmarknaden har gjort fastigheter inte är den trygga tillflykt de annars brukar vara. Den som vill ha avkastning tvingas därför till aktier, tenderar många att resonera.

Men negativa signaler saknas inte. Exempelvis är Citigroups ”Surprise Index”, som mäter utfall på en rad ekonomiska data mot marknadens förväntningar, för Sverige i en fallande trend. Längre perioder med sämre utfall än vad marknaden förväntat sig indikerar att bolagen lyckas sämre än vad marknaden tror och brukar leda till sjunkande börskurser. Svenska inköpschefer är dessutom mer negativa det senaste kvartalet än under det senaste året – en annan faktor att ta på allvar. Sentimentet bland insynspersonerna har också varit negativt under en längre period vilket är en tidig indikation på sjunkande börskurser.

Så även om det finns utrymme för uppgångar på Stockholmsbörsens så bör optimisten ta de negativa signalerna på allvar.

Men nu till hur priserna ser ut på världens börser. Jag antar att du, som de flesta, hellre köper marknader på rea än till överpriser. Sammanställningen nedan visar hur stor avvikelse det är i nuvarande värdering i jämförelse med det tioåriga snittet. Ju högre avvikelsen är desto dyrare är marknaden och vice versa. Och det finns ett flertal marknader där det råder rea nu.

Dyra marknader hittar vi i USA, Sydafrika, Malaysia och Tyskland. Skulle jag välja en av dessa marknader att investera i så skulle det bli Malaysia eftersom insynspersoner just i Malaysia indikerar fortsatt stigande kurser.

Men det är som sagt gott om rea-marknader. Om du har varit med på uppgången i mer ”kvalitativa” marknader så kan det finnas anledning att istället välja marknader som Kina, Ryssland, Spanien, Polen framöver. Men möjlighet till god potentiell avkastning kommer till en risk – i flera fall politisk risk.

Du kanske noterar att värderingen av den Kanadensiska marknaden är under sitt historiska snitt. Det är intressant på grund av likheterna med sin granne USA samtidigt som kanadensiska aktier inte har hängt med uppgångarna där. Inga garantier finns, men jag förväntar mig att kanadensiska marknader ”konvergerar” mot värderingsutvecklingen i USA. I så fall kommer vi få se fortsatta kursuppgångar i Kanada.

Så här ser nuvarande värdering ut i förhållande till snittet under de senaste tio åren på ett urval marknader:

Land Avvikelse från historisk (10 år) snittvärdering i %
USA 13%
Sydafrika 10%
Malaysia 6%
Tyskland 6%
Världen 4%
Holland 4%
Schweiz 4%
Sverige 3%
Turkiet 0%
Storbritannien -2%
Kanada -2%
Hongkong -4%
Australien -5%
Frankrike -6%
Japan -9%
Sydkorea -11%
Indien -12%
Singapore -15%
Polen -19%
Italien -21%
Spanien -23%
Kina -28%
Ryssland -38%

Marknader med negativ avvikelse från sitt historiska snitt ska betraktas som relativt ”billiga” medan de med positiv avvikelse som relativt ”dyra”. Ju längre ifrån sitt historiska snitt desto mer billig eller dyr.

Vilken marknad föredrar du?

Valresultatet som börsen vill ha

Det har väl knappast undgått er att det är riksdagsval på gång. Upptakten började redan i samband med valet till Europaparlamentet tidigare i år och vet man inte att det är ett val till riksdagen den 14 september i år är förutsättningarna goda att det blir uppenbart den kommande veckan. Anledningen stavas politikerveckan i Almedalen som just har startat och pågår resten av veckan.

Men vilket valutfall brukar vara bäst för börsen?

Politikerna kliver från och med nu på allvar in i de svenska vardagsrummen och när valet avgörs den 14 september lär de flesta av oss vara rejält trötta på att se deras nunor i teverutan.

Börsen ogillar osäkerhet. Och ett riksdagsval innebär en ökad politisk risk eftersom det är oklart vem som får makten över landet under de kommande fyra åren. Den ökade politiska risken borde innebära en ökad volatilitet, eller rörelse i kurserna, på börsen.

Jag har roat mig med att kartlägga risknivån och avkastningen inför och efter riksdagsvalen sedan 1970 och delar med mig av utfallet här.

Valen från 1970 till och med 2010 innebär att jag har tittat på 14 riksdagsval. Det utgör alla historiska riksdagsval eftersom de tidigare valen var för första- och andra kammaren. Jag har sammanfattat vilket år valet avsåg, vilken dag det hölls, sittande regering, valets vinnare samt en rad volatilitets och avkastningsmått. Sammanfattningen visas i figuren nedan.

Volatilitetsmått: nedbrytningen visar volatiliteten 3 månader före valet, samt 3 respektive 6 månader efter valet. De snäva volatilitets-spannen beror på att jag ville se hur risknivån påverkas av valen på kort sikt. På lite längre sikt spelar så många andra faktorer in än själva valet. I figuren visas också om volatiliteten 3 respektive 6 månader efter valet är högre än den var före valet.

Notera att volatilitet och risk används synonymt och är annualiserade.

Avkastningsmått: nedbrytningen visar avkastning 3 månader före respektive 3 och 6 månader efter valet.

Vad gäller risknivån på börsen i samband med riksdagsval ser jag följande:

  • Risknivån stiger 3 månader före valet, 3 månader efter valet för att månad 4-6 sjunka tillbaka
  • I samtliga val sedan 1991 har risknivån på börsen under de sex månaderna efter valet varit lägre än de 3 månaderna före valet

Ett riksdagsval påverkar alltså risknivån på börsen men med ett avgjort val sjunker volatiliteten successivt – när osäkerheten försvinner sjunker risken.

Men hur har avkastningen efter valen sett ut? Jag kan konstatera följande:

  • Avkastningen före valet är i snitt oförändrat
  • Avkastningen efter valet är positiv – i snitt stiger kurserna med 14 procent under det första halvåret efter valen med en medianuppgång på 8 procent.

Så börsen brukar reagera positivt efter valen. Bara under i 3 av dessa val har börsen backat under det efterföljande halvåret. Statistiken talar således för en uppgång efter val.

Jag har också roat mig med att studera hur börsen har reagerat på olika utfall kring regeringsmakten.

De gladaste börserna hittar vi med en socialdemokratisk valseger. I snitt stiger börsen då med 20 procent. Allra bäst tycker Stockholmsbörsen om en socialdemokratisk valseger när det är borgerligt styre. Det gäller även utvecklingen före valet där börsen i dessa fall i snitt stigit med 6 procent under de 3 månaderna före valet.

Men detta är historia och variationerna mellan åren är stor.

Valet 2014 är förknippat med större osäkerhet än de senaste valen. Det politiska landskapet är idag högst instabilt med nya partier som väntas få större inflytande. Om nuvarande opinionssiffror står sig så kommer socialdemokraterna bilda regering, men flera partier med en något mer tillspetsad agenda kan komma att få stort inflytande och på så sätt bakbinda den sittande regeringen från att genomföra den kraftfulla politik som Sverige behöver.

Min kunskap sträcker sig dessvärre inte in i politiken men mot bakgrund av den speciella situation som nu råder tror jag att många aktörer på börsen underskattar hur osäkerheten kring valet kan komma att påverka marknaderna.

Jag skriver detta inlägg från ett morgon-disigt Visby och ska vara på plats under merparten av politikerveckan för att bevaka intressanta frågor kring finansmarknad.

Det är inte långt kvar till den 14 september. Mycket lite – om ens något – har skrivits om den oreda detta val kan komma att skapa på Stockholmsbörsen. Börsen är upp med omkring 200 procent sedan november 2008. Kombinationen mellan stora uppgångar och stor politisk osäkerhet kan alltså påverka marknaderna.

Men låter du dig inte skrämmas utan tror att historien upprepar sig så ska börsen upp inför och efter valet – för opinionssiffrorna säger att det blir en socialdemokratisk valseger.

Dags att kalibrera börsinstrumenten

Börshumöret är på topp och hittills har Stockholmsbörsen adderat 19 procent till sitt värde i början av året. Det är naturligtvis roligt för de många som har varit med på denna uppgång, men i takt med värdestegringen finns det nu anledning att bli försiktig för när något börjar kännas för bra för att vara sant – då är det ofta så.

Den viktigaste lärdomen jag bär med mig från mitt förflutna som forskare kring finansiella marknader är lika enkel som viktig: marknaderna överreagerar på positiv information och de överreagerar på negativ information.

Innan du fortsätter läsa, läs föregående mening en gång till. Om du förstår innebörden av den meningen och agerar hyggligt efter den när du placerar på börsen, då kan jag lova dig att du blir en bra placerare. Om du inte redan är det alltså. Problemet är nämligen att de allra flesta som placerar sina surt förvärvade slantar på börsen gladeligen köper aktier som just har stigit, eller säljer när aktien just har rasat. Och det är sällan en bra strategi.

Börsen har stigit med 19 procent hittills i år, ett fenomenalt börsår så långt. Och mycket talar faktiskt för att det ska fortsätta uppåt ett tag till. Jag tror nämligen att vi har någonstans runt 10-20 procent till kvar av uppgång, men bara av den anledningen att börsen oftast stiger över realistiska nivåer före en börsnedgång sker.

Tittar man på historiska värderingar så tenderar börsen i en uppgångsfas att stiga över försvarbara nivåer för att i nedgången sjunka under försvarbara nivåer. Marknaderna – och dess aktörer – tenderar alltså att överreagera. Detta är ett av de få mönster jag kan lova er kommer att upprepas igen och igen.

När jag talar om värderingar så syftar jag på price-to-book, alltså priset i förhållande till det bokförda värdet. Jag tittar mest på 10 års rullande historik och när jag skriver ”försvarbara nivåer” så är det större avvikelser från den genomsnittliga värderingen för de senaste 10 åren som är det intressanta värdet. Eftersom vi vet att marknaderna har en tendens att stiga över realistiska nivåer innan det korrigeras så bör man vara observant när man ligger 10-20 procent över det historiska snittet, vid 25 procent bör man överväga att helt gå ut ur marknaden.

Per i fredags värderas Stockholmsbörsen till 2,26 gånger det bokförda värdet vilket är 5 procent över det historiska genomsnittet. Högst var värderingen i juli 2007 då börsen värderades till 3,22 gånger det bokförda värdet. Det var också från denna månad som börsen har sin senaste all-time-high-notering, närmare bestäm den 16 juli 2007. Till denna nivå är det 4,6 procent kvar. Vi ska säkert upp och över denna nivå och förbi emot en ny högstanotering, men jag tror inte på mer än 10 procent högre än så. Men hur stor överreaktionen denna gång blir avgörs i slutänden av bolagens rapporter. Ju bättre rapporter desto större blir den möjliga överreaktionen.

Som investerare på börsen måste man dock fråga sig om det är värt att vara investerad fullt ut när detta ”slag” om börsuppgång/börsnedgång närmar sig. Väl vid börsens vändpunkt ska du hålla koll på volatiliteten, den brukar stiga rejält då. Med detta sagt, det börjar bli dags att kalibrera våra börsinstrument.

MEN det finns andra marknader som just nu ser attraktivt värderade ut. Ett exempel är Australien som trots fina uppgångar hittills i år har mycket kvar att ge med en värdering som ligger 6 procent under tioårssnittet. Krisländerna i Europa finns också med på listan över de marknader som ligger långt under historiska värderingar, men ett land i Europa med stor potential är Polen som ligger 17 procent under sin historiska snittvärdering.

I USA har börserna gått mycket starkt i år och värderingarna där är 5 procent över det historiska snittet. Om man ändå vill ha en exponering i Nordamerika så är grannen, Kanada, betydligt intressantare och ligger hela 11 procent under sitt historiska snitt. Jag tror att de kanadensiska börserna kommer att utvecklas bättre än USA-börserna det kommande året.

Valet är förstås ditt eget – men jag föredrar aktiemarknader med större potential till uppgång.

Så här ser nuvarande värdering ut i förhållande till snittet under de senaste tio åren på ett urval marknader:

Land Avvikelse från historisk (10 år) snittvärdering i %
Tyskland 10%
USA 5%
Sverige 5%
Sydafrika 5%
Världen 2%
Schweiz 2%
Holland -3%
Storbritannien -5%
Sydkorea -5%
Hongkong -6%
Australien -6%
Frankrike -9%
Japan -11%
Kanada -11%
Singapore -12%
Polen -17%
Indien -22%
Ryssland -27%
Spanien -29%
Italien -31%
Kina -32%

Vilken marknad föredrar du?