Ett Wredes-utbrott

Detta inlägg skrivs med anledning av det försvar Gunnar Wrede, tillika chefredaktör på Placera.Nu, ger till sajten Realtid.se i anslutning till det blogginlägg jag skrev här igår och som idag också uppmärksammats av just Realtid.

Här ser du Realtids artikel om mitt blogginlägg och här ser du repliken från Wrede.

Det är synd att Wrede försvarar det oförsvarbara. Bättre hade det istället varit om han sagt som det var, exempelvis att deras läsare klagar på om de skriver om fonder de inte kan köpa på Avanzas plattform. Just denna förklaring fick jag nämligen från en av Wredes medarbetare för ett tag sedan. Och det tycker jag är en acceptabel förklaring, men understryker också det beroende som jag påpekade igår mellan Placera och Avanza.

Mitt blogginlägg från igår (som du hittar här) ska inte uppfattas som ett rop på uppmärksamhet för ”mina” fonder? Jag tror, och hoppas, att alla som läser min blogg har noterat de många gånger jag har betonat att jag själv inte är oberoende. Det är just därför jag också påpekar så frekvent att det inte finns något oberoende på marknaderna. Men att inlägget var ämnat åt att få uppmärksamhet kring mina fonder är inget annat än ett slag i luften.

Men det är klart, Wredes inlägg i debatten leder säkert till att Scientia ändå får viss uppmärksamhet.

Det finns ett tydligt beroende mellan aktörer på marknaden – en farlig symbios, i varje fall för investerarna. Tyvärr är investerare idag i ett monumentalt underläge och eftersom ytterst få vill eller vågar kasta ljus över problematiken så valde jag i detta fall att dra mitt strå till stacken.

Det är helt klart att det faktum att 94% av Placera.Nu:s månatliga fondtips finns i Avanzas utbud är orimligt. Som jag skrev igår så kan man, allt annat lika, förvänta sig att 44% av alla fonder Placera rekommenderar finns i Avanzas utbud och alltså en majoritet av fondtipsen finns utanför utbudet. Att det finns en överdriven ”tilt” åt ”Avanza”-fonder kan möjligen bero på Avanzas samarbete med fondbolagen?

Botanisera gärna i Avanzas fondlista så kan du själv se vilka fonder som finns där. Wrede menar att det finns många nischade fonder hos Morningstar som man väljer bort. Men vad jag kan se finns många nischade fonder även hos Avanza.

Ett oberoende Placera.Nu fokuserar på de mest kvalitativa fonderna. Jag är dessutom av uppfattningen att en fonds värdeutveckling talar för sig själv. Och visst, om en fond lyckas riktigt bra så uppmärksammas ju det naturligt av journalister. Det är därför det är så spännande som förvaltare eftersom man dagligen blir bedömd av investerare och media.

Wrede duckar för frågan om varför de fondtips man ger har en överdriven representation av fonder i Avanzas utbud. Det är helt enkelt en omöjlighet att man kan komma upp i 94% ”Avanza-fonder”, eller 90% för den delen. Det förefaller som att det är en vald strategi och då är det väl bara att säga det och skälen därtill?

Vi kommer då tillbaka till en intressant frågeställning: vem granskar granskarna? Wrede och andra chefredaktörer får helt enkelt finna sig att bli granskade av bloggare, fondbolagsdirektörer eller andra frivilliga för investerarnas bästa.

Fem år i kundens tjänst

Fem år har gått sedan jag tog steget från forskarvärlden in i finansbranschen. Jag börjar så smått inse att jag är en udda fågel i denna bransch. Bra eller dåligt, det får andra avgöra, men så är det i alla fall. Men egentligen är jag inte udda bara på grund av min tidigare arbetslivserfarenhet, det verkar ha med grundvärderingarna att göra.

Det är fem år sedan jag grundade fondbolaget Scientia. Med en bakgrund i forskarvärlden har mitt modus operandi alltid varit att hålla mig till sanningen, eller i varje fall min bild av den. Och det kan ju låta enkelt, men det kan man bara göra om man distanserar sig till olika ekonomiska motivatorer. I en sund forskarmiljö är detta inte särskilt svårt. Och det kan jag säga eftersom jag har erfarenhet av det själv. Istället för ekonomiska incitament är drivkraften att i samhällets tjänst förklara komplexa förhållanden och göra det begripligt för vanliga människor.

Du kanske blir förvånad – jag hoppas såklart inte det – men finansbranschen är nog den mest beroende och pengadrivna bransch man kan hitta. Och girigheten är en intressant och bra mekanism som så länge den går hand-i-hand med kunden för då jobbar girigheten för kundens bäst. Men hur ofta går egentligen kund och leverantör hand-i-hand?

Den som tror att det finns verkligt oberoende aktörer på finansmarknader tror fel. Utgå istället från att alla aktörer du möter i finansbranschen utgår från sitt eget bästa, att betala sina egna räkningar, och gärna göra det så enkelt som möjligt med så mycket deg kvar på kontot därefter.

Det finns undantag, såklart, men du gör bäst i att utgå från att de är få.

Ett klassexempel på att oberoende inte är synonymt med finansmarknaderna är att så många investerare så ofta sitter med så fel produkter. Det kan vara högriskprodukter för pensionärer som egentligen behöver lågriskprodukter eller lågriskprodukter för unga som egentligen behöver högriskprodukter. Den stora drivkraften till att investerare får helt fel produkter i knät är de ekonomiska incitament som finns vid försäljningen av dessa produkter.

Ett exempel som säkert de flesta av er känner till är produkter med sk. up-front ersättningar, alltså där säljaren/rådgivaren får en ersättning direkt när investeraren har köpt placeringen. Denna typ av sälj-provisioner stimulerar många säljare/rådgivare att ställa de produkter längst fram som de tjänar mest pengar på, och gärna så snabbt som möjligt. Jämför exempelvis när du köper en grill. Säg att säljaren tjänar fem gånger så mycket på att sälja den dyraste gasolgrillen som på ett likvärdigt billigare alternativ. Vilken grill tror du att säljaren kommer att försöka sälja?

Oberoende är intressant och jag kommer att tänka på ett annat exempel. På Placera.nu, nättidningen som ägs av Avanza, hävdar att man är oberoende från Avanza Bank. Är det möjligt? Inte vet jag, men jag har roat mig med att titta på de fonder som man rekommenderar månad efter månad. Idag finns 1274 fonder som är öppna för handel på Avanza. Om man tittar på Morningstar.se så finns 2917 fonder tillgängliga. Således är 43,68% av fonderna representerade hos Avanza.

Varje månad rekommenderar Placera.nu 10 fonder som köpvärda inför de kommande sex månaderna. Om alla 1274 fonder i Avanzas utbud har samma sannolikhet för att bli utvalda så borde drygt 4 av de 10 fonderna som Placera rekommenderar finnas i Avanzas utbud och drygt 5 borde komma från utbudet som inte finns hos Avanza.

Men sanningen är en helt annan.

Från januari 2010 till december 2012 har i snitt 9,41 av de 10 fonderna som har rekommenderats funnits i Avanzas utbud och bara 0,59 funnits utanför. Möjligen är det så att Avanza är så framgångsrika på att plocka ut kvalitetsfonderna? Skulle du tro att det är så?

Man kan nog utgå från att det inte är en tillfällighet att så många av de fonder som Placera.nu rekommenderar finns i just Avanzas utbud.

Nej, efter fem år i finansbranschens tjänst kan jag konstatera att det mesta drivs av ett ensidigt och kortsiktigt fokus på vad som är bäst för leverantörens (banken, rådgivaren, säljaren osv.) egen vinnings skull. Det finns ett antal, men de är allt för få, som sätter kunden i fokus och levererar en bra avkastning och först därefter tar bra betalt. Jag hoppas att det blir fler i framtiden och kanske kan ett förbud mot up-front ersättningar skapa en bättre grogrund för detta. Oavsett så noterar jag att ”the market good guys” sällan får större utrymme, även om en del journalister är duktiga på att nosa upp dem. Ingen nämnd och ingen glömd.

Observationen så här långt gör mig dock övertygad om att branschen behöver aktörer som bryr sig om kunden. Den dagen jag lämnar det kundfokus som kommer naturligt, då är det dags att göra något annat, stänga butiken. Tills dess är dörren öppen, telefonen påkopplad och hungern oändlig att göra allt för kundens bästa.

Jag tycker ni är viktiga!

Häromdagen publicerades en artikel i Aftonbladet där man undersökte hur bra ”rådgivare” från två av Sveriges pensionsrådgivare själva hade lyckats i sina PPM-placeringar. Rådgivarnas utfall för 2011 i sitt PPM-sparande var inte särskilt imponerande och tidningen slutsats blev att ”privatpersoner placerar pengarna bättre än rådgivare”.

En pensionsrådgivare ger sina kunder råd om hur de ska placera sina pengar inför en framtida pension. Det ligger liksom i ordalydelsen. När de ger sådana råd så beaktar de en rad faktorer som inkomst, tid till pension, spararens riskprofil och så vidare. Det intressanta med Aftonbladets undersökning är slutsatsen att rådgivare som lyckas sämre i sin PPM-placering under ett enskilt år är dåliga som rådgivare. En högst tvivelaktig slutsats.

Så vad gäller saken?

Aftonbladet publicerade i tisdags en undersökning i denna artikel bestående av en utvärdering av hur väl 139 personer från pensionsrådgivaren Säkra och 198 personer från Max Matthiessen själva hade lyckats i sina PPM-placeringar. Resultatet var inte särskilt imponerande och under 2011 visade det sig att de lyckades betydligt sämre än den genomsnittlige PPM-spararen.

Men det finns en lika snabb som enkel förklaring till att de hade ett sämre resultat än ”Svensson”. Det som hände under 2011 var att börserna sjönk en hel del. Rådgivarna på dessa båda bolag har en högre genomsnittsinkomst än den genomsnittlige PPM-spararen och sannolikt är den pott som de har via PPM inte särskilt stor i relation till deras potentiella framtida pension. Därför kan man anta att de placerar sina PPM-pengar i tillgångar med högre risk än genomsnittet. Det är naturligtvis mitt antagande, men om jag har rätt är det ganska naturligt att de lyckades sämre än snittet gjorde.

Aftonbladet lyckades få ut namn och personnummer för alla försäkringsförmedelare som finns registrerade hos Finansinspektionen. Med hjälp av dessa gick man därefter till Pensionsmyndigheten som hjälpte till genom att ta fram en sammanställning av rådgivarnas PPM-utfall för de två firmorna. Artikeln kröntes också med en klassisk kvällsjournalistisk sammanställning á la ”hela listan” med löner på ett antal anställda på en av dessa firmor. En person som jag har talat med och som har arbetat som rådgivare själv berättar att ingen av de på ”listan” arbetar med rådgivning direkt till kunder.

Det finns helt klart skäl att ifrågasätta att myndigheterna lämnade ut uppgifterna, särskilt då det rör den enskildes ekonomi och att den utvalda gruppen är relativt liten. 

När jag läser artikeln och efterföljande diskussionen i sociala medier kan jag bara konstatera att den är ett ytterligare bevis på ”gör-det-själv”-kampanjen kring sparande. På samma sätt som det var högsta mode för några år sedan att bygga en altan eller snickarbod, eller varför inte totalrenovera badrummet, så rekommenderas spararen idag att ”runda” rådgivarna och göra det själva. Men frågan är till vilket pris? Fråga försäkringsbolagen om ”Timell-effekten” och du får många roliga historier…

Att ta kontroll över sina egna placeringar är säkert bra för många, men det stora flertalet behöver fortfarande rådgivningen. Och den här hemma-snickar-ivern från en knippe sparekonomer/placeringsekonomer (som ofta har en helt annan bakgrund) riskerar att skrämma ”Svensson” från att ta råd från de som kan och istället pröva lyckan själva. Resultatet kan bli en mycket dyrköpt erfarenhet.

Det är alltså problematiskt att läsarna luras att tro att rådgivare är en samling inkompetenta rackare som lurar vanligt folk och blir ekonomiskt oberoende på kuppen. Nätmäklaren Avanzas sparekonom, och tidigare Aftonbladet-journalisten, Claes Hemberg som många lyssnar till utropar just dessa rådgivare till ”kvacksalvare” och ”rucklare”. Jag har försökt få svar från honom om varför han använder dessa kraftord om en grupp som är viktig för många människor, men utan resultat.

I värsta fall kan följden av denna typ av ”billig” journalistik bli att vanliga sparare som är ointresserade av placeringar och pensionssparande skippar rådgivarna och istället försöker själva. Då är risken ganska stor att det inte går särskilt bra.

De flesta rådgivare är bra, jag känner ganska många själv, och om du inte har ett stort intresse av att bevaka marknaderna varje dag så är det bra att fråga dem hur man ska placera. Det intressanta är inte att undersöka hur de har lyckats i sitt PPM-sparande och faktiskt inte heller hur de har lyckats i sitt totala pensionssparande.

Det intressanta är hur bra deras råd har varit för de sparare de har hjälpt.

Istället för att såga olika yrkesgrupper, låt oss istället föra en balanserad och givande diskussion om hur vi kan placera på bästa möjliga sätt för att ha det ekonomiskt bra idag och imorgon.

Ett gott råd – bra råd är aldrig gratis

Vilken grupp har du MEST förtroende för när det gäller dina placeringar?

Visa resultat