Intryck av Almedalsveckan

Nu har en vecka gått av min vistelse på Almedalsveckan och det är dags att bege sig hemåt igen. Så hur var det? Måste man vara i Almedalen som aktör i finansbranschen? Ja, kanske måste man det.

Jag har deltagit på många seminarier och insupit atmosfären. Framförallt har jag lyssnat in på vad lagstiftarna tänker göra framöver på finansområdet och särskilt då på fondområdet.  Det har också blivit många sociala evenemang där nya kontakter knutits och gamla har stärkts. Roligaste evenemanget var tvivelsutan DJ Battle på Kallis med politikerna – det var en magisk kväll.

Intrycken är mycket positiva och jag har svårt att tänka mig någon annan plats, eller något annat forum där man kan träffa och prata med politiker, befattningshavare eller andra med stort inflytande över organisationer, företag eller partier.

Mitt råd till företag som vill stimulera sina anställda är: ge personalen en möjlighet att komma hit under vecka 27 och bli stimulerade. Går man dessutom även på seminarier utan en tydlig koppling till sitt arbete kan riktigt bra saker hända och generera mervärde för såväl bolaget som för individen.

Om jag ska sammanfatta årets Almedalsvecka från mitt eget perspektiv och med tre ord får det bli: transparens, oberoende och hållbarhet.

Transparens, årets modeord numero uno. Alla pratade om det men få verkade förstå innebörden och ännu färre hade förslag på hur man skulle åstadkomma det.

Oberoende, årets modeord numero due. Det man har talat om är att vara en oberoende aktör och vikten av att hålla sig oberoende från andra aktörer och intressen. Min bild av oberoende är: om man är oberoende behöver det inte sägas. Dessutom, som jag tidigare har sagt om finansbranschen, helt oberoende är ingen. Lyssna aldrig på de som säger något annat.

Hållbarhet, årets modeord numero tre. Det har varit hållbarhet i investeringar, i redovisning med mera. Det glädjer mig att hållbarhet har höjts på agendan framförallt när det gäller hållbara investeringar. Långsiktiga förändringar för exempelvis miljön och för mänskliga rättigheter kan ske med hjälp av att företag som är goda förebilder premieras, genom exempelvis att göra det enklare och billigare att få riskkapital, och de som inte är goda förebilder kan man istället påverka att bli bättre.

För många år sedan var jag inblandad i ett stort forskningsprojekt där vår uppgift var att lyfta fram vilka hinder som fanns mot hållbara investeringar. Vi var övertygade, som jag fortfarande är, att om man verkligen ska kunna göra förändringar så måste det ske med det stora kapitalet – det vi alla har via vårt statliga pensionssparande. Jag talar då inte om det som finns i premiepensionssystemet utan i buffertfonderna. Om vi kan förmå att med våra allas pengar – och det är gigantiska belopp vi talar om – att påverka hur företagen verkar och drivs, ja, då kan vi påverka företagen på riktigt.

Ett spännande grepp kring hållbara investeringar togs av svenska kyrkan som körde ett seminarium i S:a Maria Domkyrka bevittnat av den allsmäktige själv. Jag var inte själv på seminariet men det ska ha varit uppskattat av de som var där.

Nej, nu är det dags att göra bokslut för denna gång. Jag är övertygad om att det är bra att delta i Almedalen på något sätt. Det är verkligen inte ett måste, men ur ett nätverks- och spaningsperspektiv erbjuder Almedalen ett möjligheternas smörgåsbord.

Första intrycken av Almedalen

Efter en första fullspäckad dag med seminarier som hur den svenska exporten ska dubblas till 2015, hur svenska staten kan ta ett större ägaransvar till hur smarta elnät kommer att påverka framtidens elkonsumtion är mitt första intryck av Almedalsveckan: det är ett nyttigt och bra forum att medverka i!

Över kullerstenarna väller människor fram i en tillställning som i folkmun kallas för politikerveckan. Men egentligen har det under årens lopp mer och mer utvecklats mot att vara ett forum där många intressenter vill – och i många fall måste – synas för att påverka konsumtion, beteenden, opinionsbilda och så vidare. Som representant för ett fondbolag kan man med fog fråga sig varför i hela friden man ska delta under Almedalsveckan.

Efter bara en dag på plats så är jag övertygad om vikten för finansfolk i allmänhet att vistas här och då särskilt de som företräder bolag som står under tillsyn och alltså i stor utsträckning påverkas av politiska beslut. Det är den perfekta platsen att under avslappnade former insupa de tankegångar som finns bland politiker och andra i branschen hur den framtida finansmarknaden kan komma att se ut. Och just att diskutera och debattera i vilken riktning utvecklingen av marknaderna ska se ut berikar.

En jag lyssnade till under gårdagens begivenheter var finansmarknadsminister Peter Norman. Det är tydligt att han har för avsikt att reglera avtalande vid telefonförsäljning. Bland annat berättade han att han gick till sina jurister för att förbjuda muntliga avtal via telefon. Juristerna berättade då för Norman att muntliga avtal är heliga i svensk lag. Normans reaktion var följande ”jag hör vad ni säger, men vi måste hitta ett sätt att förbjuda det”. Med tanke på tongången är det min absoluta bedömning att han kommer att jobba hårt på att göra sitt avtryck på finansmarknaderna framöver. Norman talade också om provisionsförbud vilket han är för. En av de övriga talarna på samma seminarium, Kerstin Hessius VD för tredje AP-fonden, menade att förbudet endast behöver gälla sk. up-front ersättningar. Det är de som gör att säljarna ofta (men inte alltid) föreslår fel produkter eftersom de tjänar mest på dessa.

En annan sak som framkom på ovanstående seminarium är att Norman-beloppet ska på export till Europa, det har antagits som jämförelsepris-standard i Europa. Norman var märkbart nöjd.

Idag ska jag delta på seminarier om bland annat ansvarsfulla investeringar, ledarskaps- och etikseminarium samt ett par pensionsseminarier. Under dagen blir det också precis som igår många spontana möten och diskussioner med spännande människor på något mingel under kvällen.

Jag kommer att återkomma med inlägg under veckan om mina observationer. Det är spännande dagar bland kullerstenar och trädgårdar i Visby.

Ps. Söker du efter ett urval av intressanta ekonomi och näringslivsseminarier så kan jag rekommendera ett program komponerat av Nordnets sparekonom Günther Mårder som du finner här. Ds.

Självgod eller rentav på korståg?

Så var den äntligen här – Almedalsveckan. Alltså sju dagar där journalister, PR-människor, politiker och annat löst folk samlas, samtalar och dricker rosévin på skattebetalarnas bekostnad. Lite som de vuxnas studentskiva fast en hel vecka lång.

Alla myser med alla och en som myser lite extra verkar vara vår alldeles egen Finansmarknadsminister. På ett seminarium idag lär han ha sagt följande:

När hela fondbranschen protesterade vid införandet av Normanbeloppet förstod jag att jag var på rätt spår.

Jag får läsa denna mening om och om igen för att inse – nej, jag har inte missförstått Herr Finansmarknadsminister, han är på ett korståg mot fondbolagen.

Det som förvånar mest är varken hans uttalande eller det undermåliga måttet, det är att han inte en enda gång verkar ställa sig frågan varför fondbranschen protesterar. Men det kanske var lite väl avancerat.

Jag företräder ju ett alldeles eget fondbolag och visst protesterar jag. Jag protesterar gärna hur mycket som helst och kommer inte presentera något Normanbelopp så länge det inte krävs enligt lag. Varför protesterar jag? För att det inte gör det bättre eller enklare för fondspararna. Så enkelt är det.

När han talade idag på Almedalsveckan så står det klart att Finansmarknadsministern applåderar sig själv. Men applåderar Nisse och Ebba i Hökarängen Finansmarknadsministern? Förenklar det nya kostnadsbeloppet fondsparandet för just dem? Sannolikt inte. Istället kommer det förvirra och försvåra fondsparandet och risken är ytterst att spararna tror att det är något skumt med hela fondbranschen. Och det kan väl ändå inte vara tanken?

Och då har vi inte ens kommit till den viktigaste frågan – vill spararna ens ha måttet?

Visste du att avgifterna är avdragna när fondens avkastning redovisas? Fondbolagens Förening har i en undersökning utförd av TNS Sifo Prospera visat att 7 av 10 inte vet att det är så.

Nej, ska Finansmarknadsministern verkligen göra nytta kunde han istället lägga resurser och energi på att titta på de provisioner som distributörer och återförsäljare får när de ”säljer” fondbolagens fonder. Det vore bra om man synliggör hur stor del av avgifterna som går till återförsäljarna så att fondspararna får veta vem som egentligen får pengarna, pengar som syftar till att täcka fondbolagens omkostnader!

Bland de fondbolag som har sagt att de kommer införa Norman-beloppet i sitt marknadsmaterial återfinns uteslutande storbankerna och försäkringsbolagen. De som är de största bovarna i dramat – alltså undermålig fondförvaltning – tar alla chanser de kan att blidka Finansmarknadsministern. Sicket skämt.

Underlättar Norman-beloppet ditt fondsparande?

Visa resultat