Börsen försvarar det omöjliga

Under den gångna veckan har Dagens Industri (DI) genomfört en omfattande granskning av aktieanalytikernas arbete. Det gäller bland annat hur de ger sina köp- och säljrekommendationer, dess träffsäkerhet samt de intressekonflikter som de möter i sin vardag. Framför allt har DI uppmärksammat det ”analytikermassage” som börsbolagen utövar. Granskningen är bra – och nödvändig. Den pekar på en rad fenomen som finns och där analytikerna vare sig de vill eller inte blir en central aktör.

Analytikermassage var det nya modeordet. I början av veckan publicerades artikeln ”Ericssons analytikerlunch fällde aktien” där en analytikerlunch för en skara noggrant utvalda analytiker och investerare ägde rum på Ericssons huvudkontor i Kista den 8 februari i år. Ledningen samlar fyra gånger per år svenska analytiker och investerare på dessa lite mer avslappnade luncher där möjlighet ges att fråga ut ledningen kring tidigare lämnad kommunikation – att få mer ”kött på benen”. Ericsson är på inget sätt ensamma om denna typ av analytikerluncher, eller massage av dito, utan de flesta större börsbolag anordnar liknande aktiviteter. I en intervju med en av de närvarande i artikeln ”Det som sägs ska stanna i rummet”, är det också underförstått att det som sägs just ska stanna i rummet. Efter detta lunchmöte sjönk Ericssonkursen med omkring 2% samtidigt som övriga börsen steg något. Dessutom var handelsvolymen betydligt högre än vad den normalt är vid denna tidpunkt på dagen.

Ovanstående artiklar ledde inte helt oväntat till kritik från mig själv och andra som undrade hur det kan vara okej att företagsledningen ger en liten grupp mer kött på benen men lämnar resten av marknaden utan denna information. Stockholmsbörsens övervakningschef svarade på kritiken och menade att det var fritt fram för bolagen att träffa enskilda grupper av analytiker och investerare så länge man inte avslöjade någon ny information (se ”Fritt fram för analytikermassage”).

Man undrar hur det kan vara tillåtet för ett börsbolag att guida analytikerna kring tidigare släppt information och, som övervakningschefen uttryckte det, ”rätta till eventuella missförstånd hos analytikerna”. Det ligger i sakens natur att om marknaden har misstolkat tidigare släppt information och bolaget anser att marknaden ska guidas ”rätt” – då ska denna information nå HELA marknaden. Situationen är helt galen och det fick mig att skriva en debattartikel tillsammans med Aktiespararnas VD, Günther Mårder, en artikel som publicerades den 18 februari i DI (artikeln hittar du här). I anslutning till vår artikel gav även börsens övervakningschef sin syn på saken.

Vår analys av situationen var följande: om ett börsbolag ska tolka tidigare släppt information så ska hela marknaden informeras samtidigt för att hedra den princip om likabehandling som återfinns i aktiebolagslagen. Annars riskerar företagsledningen att göra sig skyldiga till röjande av insiderinformation och analytikerna till vidarebefordran av sådan information exempelvis via analyser. Vi föreslog att alla möten mellan företagsledning och analytiker ska vara öppna för hela marknaden vilket bäst görs genom webbsända sammankomster.

Ett börsbolag ägs av sina aktieägare och de informeras fyra gånger per år då bolaget lämnar sina kvartalsrapporter. Utanför dessa kan bolaget tvingas informera marknaden om  att det exempelvis måste varna för en lägre vinst. All annan kommunikation är onödig och tar uppmärksamhet från verksamheten. En del menar att analytikerna måste kunna träffa ledningen ”för att kunna göra sitt jobb”. Jaha? Det är ganska uppenbart att primära syftet som analytikerna kan ha att träffa ledningen är att få ut något som inte andra aktörer vet. Genom att just dessa analytiker har ett informationsövertag mot alla andra kan de också tjäna mer åt sina kunder, vilket gör att de kan ta bättre betalt för sina tjänster och så vidare. Företagsledningen i bolaget vill hålla sig väl med analytikerna för att öka möjligheterna till positiva rekommendationer vilket gör att kursen stiger och möjligheten till bonus ökar samt att värdet på eventuellt ägande i aktien stiger. Det här är förstås rena spekulationer, men är likväl potentiella såväl som reella intressekonflikter.

Att analytiker ska ha en gräddfil till företagsledningen är inte bara fel, det strider mot likabehandlingsprincipen såväl som sunt förnuft. Att ingen ny information i sak släpps på sådana möten må vara sant, men syftet med dessa möten är att tolka gamma information på ett nytt sätt. Då blir det ny information.

Om inget nytt kommer från dessa möten, varför hålls dem? Om inget nytt skulle komma från dessa möten, varför är det så viktigt att det som har diskuterats inte läcker till media? Svaren ligger sannolikt i frågorna och just därför kan börsens övervakningschef försvara selektiva analytikermöten – det vore att försvara det omöjliga.