Tidningarnas aktietips

Du har sett dem många gånger. Kanske är du en av de som inte tänker särskilt mycket på dem eller så är du en av de som sväljer dem med hull och hår. Jag pratar om aktietipsen som ibland står som spön i backen – särskilt när börsen står på toppen exempelvis som de gjorde under IT-bubblan.

Igår uppmärksammades en gammal artikel som jag skrev under min tid som forskare då jag undersökte värdet av aktietipsen i tidningarna. Vid tidpunkten var studien den absolut största av aktietips i tidningarna som någonsin gjorts i världen och den kom även att ligga till grund för boken ”Lönsamma aktietips?” som jag skrev tillsammans med Olle Rossander 2006.

Artikeln – som egentligen aldrig färdigställdes – finner du HÄR.

På Twitter ställdes det ett antal frågor som jag tänkte besvara här, men först lite allmänt om hur jag ser på aktietips generellt.

Forskning – såväl min egen som majoriteten av den övriga seriösa forskningen på området – har visat att aktietipsen inte bidrar med något ekonomiskt värde för de som följer dem. Det vore alltså generellt en mycket dålig idé att följa dessa tips. Däremot gör aktietipsen något som är bra för aktiemarknaden i allmänhet och för den enskilde aktiespararen i synnerhet – de skapar en förståelse för hur man kan se på ett bolag och dess värdering. Så i detta syfte bidrar aktietips med något positivt.

Min rekommendation till de som gärna tar del av aktietipsen i tidningarna är att ta dem med en nypa salt och alltid göra sin egna analys där tipsen kan användas som ett stöd. Naturligtvis ska du också titta på hur insiders i det aktuella bolaget själv investerar i aktien.

Sen är det med aktietips som med allt annat: ingenting är gratis. Så om du tror att Expressen och Aftonbladet kommer att publicera de aktietipsen som kommer att göra skillnaden för din privata ekonomi så är du ute på hal is. Nej, det finns flera tidningar och tidskrifter som har analytiker som arbetar med att analysera bolag mer eller mindre på heltid. Ofta har även dessa personer tidigare arbetat professionellt på banker eller mäklarhus med just den arbetsuppgiften.

Men låt dig som sagt inte luras; jag vet hyllade fondförvaltare och analytiker som givit katastrofalt dåliga aktietips i mängder, men jag ser inget intresse i att namnge dem. Däremot namnger jag mer än gärna de som lyckats väl. En sådan är Björn Davegårdh som också givit flest aktietips av alla i modern tid i tryckta media. Merparten av dessa gav han via Börsveckan då det begav sig.

Men nu till frågorna från Twitter kring min forskning på området:

  1. Tog ni i studien hänsyn till likviditeten i aktierna som tipsen handlade om? I denna studie gjorde vi inte det i direkt mening. Men vikten av det är relativt begränsad eftersom vi studerade kursreaktionen till rekommendationerna efter att de givit. Alla de medier som ger denna typ av tips har god spridning och att investerare följer tipsen ser man tydligt när man studerar volymer efter rekommendationerna. Hänsyn har däremot tagits till i) om det är en journalist eller analytiker som givit aktietipset, ii) från vilken tidning den kommer, iii) om tipset är ”unikt”, om det är en repeterad rekommendation eller om det är en rekommendation driven av kvartalsrapport eller liknande, iv) under vilket år tipset gavs samt v) om det är en rekommendation av ett litet, mellanstort eller stort bolag.
  2. Hur ska man tolka den tvetydiga meningen ”No newspaper present buy recommendations that would have been profitable to follow although those who followed buy recommendations from Börsveckan would have earned a substantial return.”? Den ska tolkas så här: Resultaten innebär att det inte är statistiskt säkerställt att det skulle gå att tjäna pengar på att följa köprekommendationerna, men de visar att de som hade följt Börsveckans dito under den aktuella perioden hade tjänat pengar på det.

En rätt intressant detalj som vår forskning införde var ett jämförelseindex för varje enskild aktierekommendation som bestod av värdeutvecklingen på en portfölj av börsens mest liknande bolag i riskhänseende (mätt som beta-värde). Att vi införde detta berodde på att vissa tidningar specialiserade sig på att ge aktietips av extremt riskfyllda aktier medan andra var mer försiktiga. Detta mått gjorde det möjligt att utvärdera skribenternas verkliga skicklighet. Det visade sig också att när rekommendationerna jämfördes med detta innovativa mått så föreföll rekommendationerna betydligt sämre än de annars skulle ha gjort.

Om ni har fler frågor går det att ställa dem här som en kommentar till mitt inlägg.

Är du intresserad av att läsa andra delar av min forskning som tangerar till detta så finner du dem här.

Aktietipsen in i finrummen…

Det ringde på telefonen och kvinnan som nådde mig strax före lunchtid den 20:e januari 2005 var exalterad. Hon hade just talat med en person involverad i forskning kring journalistik. Personen berättade att de just hade dragit igång en meta-studie av den mediala responsen av min avhandling kring aktietipsen i tidningarna.

Enligt forskaren hade över 150 tidningar runtom i landet skrivit om just min avhandling på bara en dag. Det är naturligtvis ett kul minne för mig, men att jag berättar det är inte av ego-tripp-skäl utan för att belysa hur stort intresse media visade för studien som sådan. Ingen hade tidigare utvärderat aktietipsen i en någorlunda omfattande studie. Och eftersom det var just vad jag gjorde fick den stort intresse.

Många var de tidningar och tidskrifter som publicerade tips och med tanke på att studien täckte in tipsen som publicerades runt IT-bubblan så blev den extra intressant. Det var många som hade bränt sig på galna tips när IT-aktier stod på toppen 2000-2002 och det framstod ibland som om man var korkad om man missade tillfällen att hoppa på passagerarvagnen som var på väg att ta vissa aktier till himlen. Det var i alla fall så det ibland förmedlades i analyserna.

Det är kul att gå tillbaka till löpsedlarna runt IT-bubblan – nedan är ett par exempel:

Säkra aktier som ger dig vinst – i Expressen den 20 februari 2000

Satsa på aktier utan risk att förlora – i Aftonbladet den 1 april 2000

Sverige har fått aktiefeber – så gör du de okända klippen – i Expressen den 3 februari 2000

Hur som haver, resultaten från forskningen fick stor uppmärksamhet eftersom den mer eller mindre sågade tipsen över fotknölarna. Ett tag verkade det som att tidningarna hade lugnat ner sig med tipsen, men det tog snabbt ny fart.

I veckan fick jag Svenska Dagbladet i handen och läste med stort intresse Näringsliv som nu har fått en lätt rosa ton. Jag har alltid tyckt om svenskan och vill minnas att jag i en av mina första intervjuer prisade dem för att de faktiskt hade hållit sig ifrån att publicera aktietips. Då berättade en journalist på tidningen att det inte fanns någon anledning eftersom de inte hade den kompetensen. Men det fanns andra tidningar som tog hjälp av externa ”experter” på den tiden, de jag då främst tänker på är Göteborgsposten, Aftonbladet och Expressen.

Men när jag nu läste svenskan så kunde jag notera att aktietipsen har tagit sig in även där. I anslutning till analysen av Hexagon kan man läsa att ”Publiceringen sker i samarbete med tidningen Aktiespararen”.

Efter IT-bubblan och många vilseledande råd som många banker gav till sina kunder och dito som publicerades av journalister och analytiker i tidningarna så trodde jag personligen att tipsen nog var på väg bort från tryckta media.

Bolagsanalyser med tillhörande rekommendation attraherar läsare och då skriver tidningarna om det. Journalister jag talar med vittnar också om att säljtips är ointressanta att skriva om då det bara skapar irritation bland befintliga aktieägare. Bättre då att skriva om aktier man ska köpa. Från utgivarens sida alltså.

När man som läsare bläddrar igenom tidningar eller tidskrifter som frekvent ger aktietips frågar man säg hur många aktier som egentligen kan vara köpvärda på en och samma gång. Personligen tror jag att man gärna ser lite extra positivt på vissa bolag för att kunna sätta ”Köp” delvis eftersom det är vad folk vill läsa och delvis eftersom ”Sälj” är känsligt. Och inte vill man gärna bli nedringd av arga aktieägare i bolaget ”X” man just givit en säljrekommendation.

När nu aktietipsen har letat sig in i de publicistiska finrummen så behöver jag inte tvivla längre: aktietipsen, dåliga som bra, är här för att stanna. Så på med skygglapparna, för tipsen har aldrig gjort någon rik.

Vill du läsa mer om min forskning om aktietipsen i tidningarna? Då kan du läsa följande:

Artiklar av mer lättläst karaktär:

Akademiska artiklar:

Vill du plöja igenom min avhandling? Då hittar du den här!

Uppdatering av mina aktietips…

Sent om sider har jag uppdaterat utfallet av mina aktietips från publika sammanhang under ”Full disclosure”.

Jag börjar med det sämsta – och det är de tips jag gav senast vid Placeringskvällen den 21 februari i år tillsammans med Privata Affärer. Tillsammans med två andra förvaltare gav jag ett knippe aktietips på ett års sikt. Och det är ingen vacker läsning än så länge. Jag är ohotad som sist i den utmaningen. Mina tips har i genomsnitt sjunkit med 19 procent sedan dess – Stockholmsbörsen har sjunkit med 8 procent. Mina två utmanare har klarat sig betydligt bättre med -7 och -10 procent.

Bättre gick det då för de tips jag gav vid Placeringskvällen den 8 juni 2011. När ett år hade gått för ”mina” aktier har aktierna i genomsnitt stigit med 18 procent att jämföra med -9 procent för Stockholmsbörsen. Även om merparten av det fina resultatet kom från IAR Systems så är jag nöjd med utfallet.

Läs mer under ”Full disclosure”.