Finansinspektionens insynslista läckte

Insynslistan från Finansinspektionen, FI, kom igår ut 14.58 via nyhetsbyrån SIX, inte bara före den vanliga publiceringstiden 15.00 utan även före den var tillgänglig på den egna webbplatsen. Nu ändrar man sina publiceringsrutiner.

”Insynslistan från FI läckte” – ser du rubriken framför dig?

Igår var det ett faktum när insynslistan blev tillgänglig för ett fåtal marknadsaktörer för den blev tillgänglig via FI:s egen webbplats. Effekten kunde bland annat synas i energikoncernen Opcon där det visade sig att storägaren Mats Gabrielssons nyligen storköpt aktier. När informationen nådde marknaden ökade köptrycket och omgående steg aktiekursen när fler ville köpa, vilket tydligt speglas i figuren över kursutvecklingen och de tillhörande volymerna.

opcon

Nyheten om den senfärdigt publicerade insynslistan är underhållande, men för en myndighet vars primära syfte är att övervaka marknaden är den minst sagt oönskad.

Men visst ska FI ha en eloge för sin snabba utredning om omständigheterna efter en fråga från bloggaren Kavastu. Alldeles oavsett hur information igår nådde marknaden så beslutade FI i varje fall att insynslistan framöver ska publiceras varje dag efter börsen stängning, alltså efter 17.30 mot tidigare 15.00.

Det primära syftet med informationsgivningen på marknaden – en kardinalregel som FI arbetar efter – är samtidig informationsgivning. Det fallerade tydligt igår.

Insynslistan läggs inte ut per automatik på FI:s webbplats utan publiceras manuellt av en individ. Den tidigare målsättningen att lägga ut den kl 15.00 varje dag kunde ibland innebära att den publicerades tidigare än 15.00 och ibland senare. Den exakta tidpunkten spelade egentligen mindre roll, men att den som igår publicerades på andra platser före den var tillgänglig för allmänheten via den egna webbplatsen var inte bra. Den informationen är nära att betrakta som insiderinformation.

Då kan man ju tycka att det är fina fêsken att den publiceras efter stängning eftersom den då blir tillgänglig efter börsens handel och för alla att betrakta inför nästa dags börsöppning. Men flera röster – exempelvis professionella aktörer på mikrobloggen Twitter – ställer sig negativa till FI:s lösning på ”problemet” eftersom en del svenska aktier handlas på andra marknadsplatser i Nordamerika efter Stockholmsbörsens stängning.

Att myndigheten beslutade att ändra på en – på marknaden – väletablerad publiceringstidpunkt för insynslistan från den ena dagen till den andra är uppseendeväckande. Den tidigare publiceringsregeln som gjorde att aktörerna på Stockholmsbörsen hann agera på informationen före stängning är betydligt bättre än att den nu publiceras efter stängning, men kan påverka synen på bolag vilka är noterade även på andra marknadsplatser.

Man kan tycka att den enklaste åtgärden från FI:s sida vore att säkerställa ändamålsenliga rutiner för en samtidig publicering på marknaden via sina IT-system. Varför man valde att ändra en cementerad publiceringstidpunkt på marknaden istället för att rätta till brister i sina publiceringsrutiner förblir dagens fråga.

Är du för eller emot den ändrade publiceringstiden för insynslistan?

Visa resultat

Granska makten!

Jag ställde frågan och ni gav mig svaret. Frågan: ”Behövs en oberoende granskning av hur bra jobb den sittande regeringen gör?”. Svaret: ”Ja”, 98%, ”Nej”: 2%.

Ni var ganska tydliga i svaret: inför val borde det göras en oberoende granskning av hur väl den sittande regeringen har lyckats med sitt arbete.

Det var inte just den sittande regeringen jag tänkte på när jag formulerade frågan utan snarare generellt att granska den som har makten för tillfället.

I dagarna debatterar politikerna frågeställningar där svaren drillats dygnet runt med strateger sedan många månader tillbaka. Tillrättalagda argument, noga uträknade efter vilka svar som biter bäst på väljarkåren och får så många väljare som möjligt att välja just dem, deras parti, i riksdagsvalet. Men vad åstadkommer de egentligen vid makten?

När vi väljer vem och vilket/vilka partier som ska leda landet är det viktigt med empati, fokus på miljöfrågor, skola, vård/omsorg och annat som möjligen inte kan utvärderas i siffror. Men rätt mycket annat kan mätas, men görs inte. Så hur ska vi kunna veta hur bra den sittande regeringen lyckats?

När jag ställde frågan till er i inlägget ”Oberoende granskning av regeringar inför val” var det tydligt att de allra flesta upplever att de inte vet hur den sittande makten har lyckats och därför skulle vilja se det utvärderat när de ska rösta igen.

Jag tror att många är som mig själv när de får fakta på bordet som motsäger vår tidigare hållning – att ändra sin egen uppfattning. Betraktar vi den politiska debatten utifrån är det två laguppställningar som pekar ut brister hos den andra sidan, men ogärna erkänner egna misstag. Vem ska man lita på? Tja, det är svårt att veta för är det något politiker kan så är det att argumentera framgångsrikt och med gåsens teflonmantlade fjädrar få kritiken att rinna av.

Det är tydligt att jag inte är ensam om att känna mig osäker kring vad politikerna åstadkommer och vem man ska tro på. Mycket är oklart. Klart är dock vikten av att väljarna får veta om den sittande regeringen har gjort ett bra jobb eller inte. Bara då kan vi välja rätt, välja de som ska skapa en framgångsrik drift av Sverige, av våra resurser och ekonomi.