Valresultatet som börsen vill ha

Det har väl knappast undgått er att det är riksdagsval på gång. Upptakten började redan i samband med valet till Europaparlamentet tidigare i år och vet man inte att det är ett val till riksdagen den 14 september i år är förutsättningarna goda att det blir uppenbart den kommande veckan. Anledningen stavas politikerveckan i Almedalen som just har startat och pågår resten av veckan.

Men vilket valutfall brukar vara bäst för börsen?

Politikerna kliver från och med nu på allvar in i de svenska vardagsrummen och när valet avgörs den 14 september lär de flesta av oss vara rejält trötta på att se deras nunor i teverutan.

Börsen ogillar osäkerhet. Och ett riksdagsval innebär en ökad politisk risk eftersom det är oklart vem som får makten över landet under de kommande fyra åren. Den ökade politiska risken borde innebära en ökad volatilitet, eller rörelse i kurserna, på börsen.

Jag har roat mig med att kartlägga risknivån och avkastningen inför och efter riksdagsvalen sedan 1970 och delar med mig av utfallet här.

Valen från 1970 till och med 2010 innebär att jag har tittat på 14 riksdagsval. Det utgör alla historiska riksdagsval eftersom de tidigare valen var för första- och andra kammaren. Jag har sammanfattat vilket år valet avsåg, vilken dag det hölls, sittande regering, valets vinnare samt en rad volatilitets och avkastningsmått. Sammanfattningen visas i figuren nedan.

Volatilitetsmått: nedbrytningen visar volatiliteten 3 månader före valet, samt 3 respektive 6 månader efter valet. De snäva volatilitets-spannen beror på att jag ville se hur risknivån påverkas av valen på kort sikt. På lite längre sikt spelar så många andra faktorer in än själva valet. I figuren visas också om volatiliteten 3 respektive 6 månader efter valet är högre än den var före valet.

Notera att volatilitet och risk används synonymt och är annualiserade.

Avkastningsmått: nedbrytningen visar avkastning 3 månader före respektive 3 och 6 månader efter valet.

Vad gäller risknivån på börsen i samband med riksdagsval ser jag följande:

  • Risknivån stiger 3 månader före valet, 3 månader efter valet för att månad 4-6 sjunka tillbaka
  • I samtliga val sedan 1991 har risknivån på börsen under de sex månaderna efter valet varit lägre än de 3 månaderna före valet

Ett riksdagsval påverkar alltså risknivån på börsen men med ett avgjort val sjunker volatiliteten successivt – när osäkerheten försvinner sjunker risken.

Men hur har avkastningen efter valen sett ut? Jag kan konstatera följande:

  • Avkastningen före valet är i snitt oförändrat
  • Avkastningen efter valet är positiv – i snitt stiger kurserna med 14 procent under det första halvåret efter valen med en medianuppgång på 8 procent.

Så börsen brukar reagera positivt efter valen. Bara under i 3 av dessa val har börsen backat under det efterföljande halvåret. Statistiken talar således för en uppgång efter val.

Jag har också roat mig med att studera hur börsen har reagerat på olika utfall kring regeringsmakten.

De gladaste börserna hittar vi med en socialdemokratisk valseger. I snitt stiger börsen då med 20 procent. Allra bäst tycker Stockholmsbörsen om en socialdemokratisk valseger när det är borgerligt styre. Det gäller även utvecklingen före valet där börsen i dessa fall i snitt stigit med 6 procent under de 3 månaderna före valet.

Men detta är historia och variationerna mellan åren är stor.

Valet 2014 är förknippat med större osäkerhet än de senaste valen. Det politiska landskapet är idag högst instabilt med nya partier som väntas få större inflytande. Om nuvarande opinionssiffror står sig så kommer socialdemokraterna bilda regering, men flera partier med en något mer tillspetsad agenda kan komma att få stort inflytande och på så sätt bakbinda den sittande regeringen från att genomföra den kraftfulla politik som Sverige behöver.

Min kunskap sträcker sig dessvärre inte in i politiken men mot bakgrund av den speciella situation som nu råder tror jag att många aktörer på börsen underskattar hur osäkerheten kring valet kan komma att påverka marknaderna.

Jag skriver detta inlägg från ett morgon-disigt Visby och ska vara på plats under merparten av politikerveckan för att bevaka intressanta frågor kring finansmarknad.

Det är inte långt kvar till den 14 september. Mycket lite – om ens något – har skrivits om den oreda detta val kan komma att skapa på Stockholmsbörsen. Börsen är upp med omkring 200 procent sedan november 2008. Kombinationen mellan stora uppgångar och stor politisk osäkerhet kan alltså påverka marknaderna.

Men låter du dig inte skrämmas utan tror att historien upprepar sig så ska börsen upp inför och efter valet – för opinionssiffrorna säger att det blir en socialdemokratisk valseger.

Så startar du fondbolag

Att starta ett fondbolag kräver kunskap, kapital, en förvaltningsstrategi och en enorm uthållighet. Här beskriver jag processen och vad man behöver tänka på.

Det är inte ovanligt att jag blir kontaktad med frågan ”hur gör man för att starta ett fondbolag?”. Det är inte särskilt konstigt eftersom jag driver ett fondbolag. Idag fick jag återigen frågan via e-post.

Många är de som har en dröm att någon gång starta och driva ett eget fondbolag. Frågan är intressant – och kanske tycker ni det också. Här kommer mitt svar på hur du går till väga och vad som krävs,

Det som krävs för att starta – och sedan driva – ett fondbolag kan enkelt sammanfattas i: kunskap, kapital, en förvaltningsstrategi och uthållighet. Enkelt att sammanfatta. Svårare att genomföra i praktiken.

När jag själv 2008 bestämde mig för att starta processen träffade jag en person som mött nästan alla nystartade fondbolag under tre års tid. Han frågade mig ”vad är det i din förvaltningsmodell och i dina förutsättningar som gör att du kommer lyckas som maximalt 1 av 10 nystartade fondbolag gör?”. Den frågan bör man fundera över många gånger innan man ger sig in att på allvar börja med de första stegen mot att starta fondbolaget.

Processen med att starta ett fondbolag ser i princip ut som följer:

1. Säkerställ följande förutsättningar:

  • Kapital: du kommer åtminstone behöva 1 miljon för ansökan inklusive ansökningskostnaden till Finansinspektionen (bara den kostar idag 295 000 kr). Tar du inte själv ut någon lön under processen så kan du naturligtvis hålla nere kostnaden ytterligare.
  • Sätt ihop en kompetens styrelse. Den behöver tillsammans uppfylla tre kompetenser: 1) erfarenhet av fondverksamhet, 2) erfarenhet av att driva tillståndspliktig verksamhet samt 3) utbildning inom det finansiella området. Särskilt punkten 1) är något som FI tittar mycket noga på idag.
  • Du måste ha en duktig jurist. Du bör inte snåla på utgifter för jurister inledningsvis – du kommer lära dig mycket av dem, en kunskap som du inte har råd att vara utan senare. Välj jurist med stor omsorg. När jag startade min verksamhet blev jag rekommenderad en advokat som jag sedan arbetade med i fem år tills han blev bolagsjurist.

2. Kontakta Finansinspektionen för en inledande diskussion om ansökan. Kontakten bör du ta med dem för att berätta om dina intentioner, sedan ska du gå till steg 3.

3. Skriva ansökan. Det är ett digert arbete och vägledningen om vad som behövs finns detaljerat i FI:s föreskrifter. Innehållet i ansökan och hur ansökan handläggs hittar du här.

  • Du behöver fundera över vem som ska vara vd, hur styrelsen ska se ut, vem som ska ansvara för bolagets riskhantering, vem som ska vara regelansvarig och vem som sköter fondadministrationen. Du ska också ha en depåbank som tar sig an att förvara fondens tillgångar och en extern revisor. Internrevisor behövs också. Allt detta kommer att kräva många möten och mycket fotarbete inledningsvis.
  • Ta fram en verksamhetsplan. Verksamhetsplanen ska innehålla en samling regelverk som just ditt fondbolag ska följa. Det kommer att fungera som bolagets ”uppslagsverk” när det uppstår svåra situationer som jäv, klagomål eller hur fonderna får placera.
  • Många jurister kommer säkert föreslå att de skriver hela ansökan åt dig. Det är bland det dummaste rådet du kan få i detta läge. Den advokatbyrån som jag jobbade med i början hade flera erfarenheter av ansökningsprocessen. Deras rekommendation var att jag skulle skriva den själv. Bara då kan man riktigt förstå de regelverk som bolaget behöver och hur de praktiskt ska användas – var deras argument. Ett smart och värdefullt råd.

4. Klar med ansökan? Skicka in den! Handläggningstiden hos Finansinspektionen är fem månader. Men handläggningstiden börjar först ticka från det att ansökan är komplett. Räkna med att det tar dig en månad innan den är det.

5. Nu kommer en process med FI för att få bolaget ”verksamhetsfähigt”. FI gör ett kalasjobb när det gäller att få dig att förstå hur bolaget måste verka, vilken bemanning som krävs osv. Räkna med att det tar 6 månader att få ett fondtillstånd så var noggrann i de kompletteringar du gör och lyssna till vad FI säger. Men framförallt – var uthållig. Den valutan kommer du ändå behöva rikligt av framöver så lika bra att du lär dig redan nu.

6. Du får ditt tillstånd!

Om du lyckas genom hela processen så får du kanske det där faxet och telefonsamtalet som jag fick den 24 mars 2009. En magisk kväll som jag aldrig glömmer!

När du väl har ditt tillstånd så krävs mer kapital.

Fondbolag har ett kapitalkrav som minst motsvarar 125 000 euro. Men i praktiken krävs betydligt mer än så. Jag skulle säga att det inte är realistiskt att starta bolaget med mindre uppbackning än 10 miljoner kronor för drift men egentligen är min rekommendation 20 miljoner. Jag menar inte kapital i fonden utan i fondbolagets kassa.

Men varför behöver man ha så mycket kapital i fondbolaget? – tänker du kanske. Jo, att driva ett fondbolag är inte gratis och under förutsättning att du inte redan har ett stort kapital att förvalta – och följaktligen erhålla intäkter ifrån – behövs mycket kapital för de första åren då du gör förluster i verksamheten.

De flesta bolag som lägger ner sin verksamhet gör det eftersom de saknar kapital att driva bolaget vidare med eftersom de inte kunnat bygga upp ett förvaltat kapital som de kan få intäkter på. De flesta som startar fondbolag hinner inte vara ute och marknadsföra sin/sina fonder. Tiden behövs till att driva fondverksamheten och framförallt förvalta. Att bygga ett varumärke på fondmarknaden tar tid och kostar enormt mycket pengar. Annonsering, och events ihop med distributörer är resurskrävande i tid och kapital.

Detta moment 22 innebär att formeln för framgång stavas tid och pengar.

En vanlig fråga är hur mycket kapital som krävs för att ett fondbolag ska gå runt.

Svaret beror såklart på vilka avgifter du tar, hur dyr din organisation är och vilka rabatter du ger till återförsäljarna. Men någonstans i spannet 600 miljoner – 1 miljard är mitt svar.

De största kostnaderna består av följande – med de dyraste först (har utgått från en fond):

  • Anställda: lagen kräver att vissa moment inte kan utföras av samma individ. Ett fondbolag kan inte ha färre än 2 anställda. Mitt fondbolag har 4. En ägare kan arbeta billigare, en vanlig anställd blir dyrare.
  • Fondadministration/back-office: de flesta nystartade fondbolag lägger ut denna del. En fond kostar runt 400 tkr/år och uppåt.
  • Regelefterlevnad/compliance: läggs också vanligtvis ut på extern part. Räkna med att det kostar 300 tkr/år eller mer.
  • Extern och intern revision: räkna med 300 tkr/år eller mer
  • Jurister: behövs för avtal med externa parter mm – räkna med 200 tkr/år eller mer
  • Utöver detta kommer lokalhyra, marknadsföring, utrustning, avgifter till myndigheter och till depåbanken, IT-support och andra konsultutgifter. Kostnad: mycket pengar.

Om du är intresserad av att starta ditt eget fondbolag så hoppas jag att ovanstående har inspirerat snarare än nedslå dig. Att starta, och driva fondbolag är en spännande utmaning och om du antar den är jag den förste att önska dig all framgång!

Är du sugen att starta eget fondbolag och undrar över något? – ställ dina frågor så svarar jag.

Insiderkollektivets analys av börsen

Trenden bland börsbolagens insynspersoner just nu är såväl positiv som negativ beroende på vilket tidsperspektiv man tar. Häng med och se varför det just nu ger en viktig signal om Stockholmsbörsens färdriktning.

Stockholmsbörsen har skördat stora uppgångar sedan i november 2008 då den stora vändningen kom i kölvattnet av finanskrisen. Sedan dess är uppgången över 200 procent med återinvesterade utdelningar och den rådande trenden är positiv. Och många faktorer bidrar till denna trend; ett ihållande globalt lågränteläge, många stora uppköp till redan höga värderingar och rekordmånga börsnoteringar.

Men ändå, eller kanske just därför, glider många samtal jag har haft den senaste tiden med framgångsrika placerare in på frågan om när nedgången med stort N kommer.

Det var ett tag sedan jag skrev här, men med tanke på det rådande börsklimatet tyckte jag det var extra viktigt att dela med mig av hur insynspersoner just nu agerar.

Att insynspersoner själva gör bra aktieaffärer i det egna bolagets aktie har en överväldigande majoritet av den vetenskapliga forskningen på området kunnat visa. Slutsatsen står dessutom stark oavsett geografisk marknad och undersökt tidsperiod. Men som kollektiv är deras agerande även en bra indikator för framtida börsrörelser. 

Men innan jag går in på min syn är det viktigt att slå fast vad vi ska ha indikatorn till. Försöker vi förutspå eller förstå börsens kortsiktiga eller långsiktiga rörelser? Jag tror att de flesta med mig söker svaret på frågan ”när ska jag vara inne på börsen och när ska jag försöka vara ute?”. Åtminstone är det den frågan de allra flesta borde vara intresserade av.

När vi använder insiderkollektivet som en börsindikator släpper vi allt fokus från vilken specifik insynsperson som gör affären och i vilket bolag. Det blir då ointressant. Vi jämställer vd i börsens största bolag med specialisten i ett mindre IT-bolag. Vi jämställer stora affärer med små och vi bortser från deras tidigare ägande. Om vi vill hitta specifika affärer att ta rygg på är det just sådana aspekter som är avgörande.

Från och med nu blir insiderkollektivet en slags monsteranalytiker över börsens rörelser. I denna kontext tar kollektivet i investeringsbeslut hänsyn till de generella värderingarna på börsen, makrofaktorer, ränteläget och så vidare.

När jag arbetar med insiderkollektivet som en indikator tittar jag på andelen köpaffärer i relation till alla aktieaffärer av insynspersoner i ett mått som jag kallar för insidersentiment. Jag ska säga det direkt – sentimentet under en enskild månad är normalt helt ointressant. Observationer av insiderkollektivets agerande under enskilda månader ger ingen indikation om framtida börsrörelser.

Nedanstående figur får spegla denna synpunkt.

Min egen erfarenhet är att sentimentet på 6- respektive 24 månader är det intressanta. Sentimentet under de senaste 6 månaderna säger hur den kortsiktiga trenden ser ut. Den kortsiktiga trenden är viktig då den fångar upp när vändningar sker i den långsiktiga trenden som ju är den som jag egentligen är intresserad av. Sentimentet under de senaste 24 månaderna säger följaktligen hur det långsiktiga insidersentimentet ser ut.

Insiderkollektivet är en varelse som går emot marknaden. Insiderkollektivet köper när den allmänheten säljer och säljer när allmänheten köper. De köper före uppgångar och säljer före nedgångar. De köper när det är relativt billigt och säljer när det är relativt dyrt.

Men, hur prickar vi in en kommande börsnedgång genom att titta på det långsiktiga insidersentimentet? Jo, vi vill se en negativ trend i det långsiktiga sentimentet åtföljt av en positiv trend i det kortsiktiga sentimentet. Då är vi nära en nedgång. Detsamma gäller för övrigt för en uppgång.

Så, låt oss se efter – fungerar verkligen insiderkollektivet som indikator för framtida börsrörelser? Döm själv av nedanstående figur som visar kort- och långsiktigt sentiment under perioden 1994-2014. Sentimentet visas på den vänstra skalan och Affärsvärldens generalindex på den högra.

Redan i denna, ganska enkla form, fungerar insiderkollektivets agerande väl för att förutspå de större svängningarna. Bilden kan exempelvis kompletteras med att studera kapitalflöden från insiderkollektivet över samma tidsperioder och annan information. Poängen är att om vi följer det långsiktiga insidersentimentet så kan vi undvika att följa med under merparten av de flesta rasen.

Så var står vi idag?

Idag står vi just vid ett negativt långsiktigt sentiment men ett kortsiktigt positivt dito. Insiderkollektivets analys av börsen är alltså ”sälj”. Det innebär alltså att börsen bör stå inför en större nedgång. Det är omöjligt att säga exakt när den kommer att ske och jag har tidigare gissat att det ska ske i slutet av maj. Det ser nu ut att ske någon månad senare.

Oavsett om jag får rätt eller fel i ovanstående syn så står vi inför en spännande sommar på börsen – särskilt med tanke på riksdagsvalet i september. Med det i vågskålen finns all anledning att följa börsen med ena ögat från solstolen i sommar.

Vad är din syn på börsen framöver?