Tidningarnas aktietips

Du har sett dem många gånger. Kanske är du en av de som inte tänker särskilt mycket på dem eller så är du en av de som sväljer dem med hull och hår. Jag pratar om aktietipsen som ibland står som spön i backen – särskilt när börsen står på toppen exempelvis som de gjorde under IT-bubblan.

Igår uppmärksammades en gammal artikel som jag skrev under min tid som forskare då jag undersökte värdet av aktietipsen i tidningarna. Vid tidpunkten var studien den absolut största av aktietips i tidningarna som någonsin gjorts i världen och den kom även att ligga till grund för boken ”Lönsamma aktietips?” som jag skrev tillsammans med Olle Rossander 2006.

Artikeln – som egentligen aldrig färdigställdes – finner du HÄR.

På Twitter ställdes det ett antal frågor som jag tänkte besvara här, men först lite allmänt om hur jag ser på aktietips generellt.

Forskning – såväl min egen som majoriteten av den övriga seriösa forskningen på området – har visat att aktietipsen inte bidrar med något ekonomiskt värde för de som följer dem. Det vore alltså generellt en mycket dålig idé att följa dessa tips. Däremot gör aktietipsen något som är bra för aktiemarknaden i allmänhet och för den enskilde aktiespararen i synnerhet – de skapar en förståelse för hur man kan se på ett bolag och dess värdering. Så i detta syfte bidrar aktietips med något positivt.

Min rekommendation till de som gärna tar del av aktietipsen i tidningarna är att ta dem med en nypa salt och alltid göra sin egna analys där tipsen kan användas som ett stöd. Naturligtvis ska du också titta på hur insiders i det aktuella bolaget själv investerar i aktien.

Sen är det med aktietips som med allt annat: ingenting är gratis. Så om du tror att Expressen och Aftonbladet kommer att publicera de aktietipsen som kommer att göra skillnaden för din privata ekonomi så är du ute på hal is. Nej, det finns flera tidningar och tidskrifter som har analytiker som arbetar med att analysera bolag mer eller mindre på heltid. Ofta har även dessa personer tidigare arbetat professionellt på banker eller mäklarhus med just den arbetsuppgiften.

Men låt dig som sagt inte luras; jag vet hyllade fondförvaltare och analytiker som givit katastrofalt dåliga aktietips i mängder, men jag ser inget intresse i att namnge dem. Däremot namnger jag mer än gärna de som lyckats väl. En sådan är Björn Davegårdh som också givit flest aktietips av alla i modern tid i tryckta media. Merparten av dessa gav han via Börsveckan då det begav sig.

Men nu till frågorna från Twitter kring min forskning på området:

  1. Tog ni i studien hänsyn till likviditeten i aktierna som tipsen handlade om? I denna studie gjorde vi inte det i direkt mening. Men vikten av det är relativt begränsad eftersom vi studerade kursreaktionen till rekommendationerna efter att de givit. Alla de medier som ger denna typ av tips har god spridning och att investerare följer tipsen ser man tydligt när man studerar volymer efter rekommendationerna. Hänsyn har däremot tagits till i) om det är en journalist eller analytiker som givit aktietipset, ii) från vilken tidning den kommer, iii) om tipset är ”unikt”, om det är en repeterad rekommendation eller om det är en rekommendation driven av kvartalsrapport eller liknande, iv) under vilket år tipset gavs samt v) om det är en rekommendation av ett litet, mellanstort eller stort bolag.
  2. Hur ska man tolka den tvetydiga meningen ”No newspaper present buy recommendations that would have been profitable to follow although those who followed buy recommendations from Börsveckan would have earned a substantial return.”? Den ska tolkas så här: Resultaten innebär att det inte är statistiskt säkerställt att det skulle gå att tjäna pengar på att följa köprekommendationerna, men de visar att de som hade följt Börsveckans dito under den aktuella perioden hade tjänat pengar på det.

En rätt intressant detalj som vår forskning införde var ett jämförelseindex för varje enskild aktierekommendation som bestod av värdeutvecklingen på en portfölj av börsens mest liknande bolag i riskhänseende (mätt som beta-värde). Att vi införde detta berodde på att vissa tidningar specialiserade sig på att ge aktietips av extremt riskfyllda aktier medan andra var mer försiktiga. Detta mått gjorde det möjligt att utvärdera skribenternas verkliga skicklighet. Det visade sig också att när rekommendationerna jämfördes med detta innovativa mått så föreföll rekommendationerna betydligt sämre än de annars skulle ha gjort.

Om ni har fler frågor går det att ställa dem här som en kommentar till mitt inlägg.

Är du intresserad av att läsa andra delar av min forskning som tangerar till detta så finner du dem här.

Här är insiders optimistiska

Att säga att svensken har blivit mer positiv till börsen de senaste åren vore väl ett understatement. Och det har även bekräftats i flera undersökningar exempelvis i SBAB:s Fondbarometer där det visar sig att 76 procent av de tillfrågade tror att börsen stiger på sex månaders sikt.

Men samtidigt som det breda spararkollektivet är mycket positiva så råder det en negativ trend i insiderhandeln. Detta brukar vara en säker indikator på att börsen står inför en längre period av negativ utveckling. Historien har visat att längre perioder av köp från insiderkollektivet åtföljs av uthålliga och breda börsuppgångar. Och detta mönster gäller även för längre perioder av försäljningar från insiderkollektivet som innebär börsnedgångar.

Insidersentiment
Temperaturen i insiderhandeln mäter jag med verktyget insidersentimentet, dvs. andelen köpaffärer från insiderhandeln i relation till både köp och försäljningar från insiders. Sentimentet varierar naturligtvis över året men trenden i måttet indikerar framtida börsutveckling med en relativt god precision. Och just nu talar det mesta för att Stockholmsbörsen står inför en kommande nedgång. Hur snart ska jag återkomma till.

Negativ trend
Så hur har sentimentet då sett ut de senaste åren? Jo, insidersentimentet på Stockholmsbörsen var 70 procent 2011 och sedan dess är trenden negativ eller vad sägs om 64 procent 2012, 59 procent 2013? Och hittills under 2014 är trenden fortsatt negativ och andelen köp har varit mycket låga 33 procent. Det är väl ingen hemlighet för er, men jag säger det ändå: Stockholmsbörsen har haft en mycket positiv värdeutveckling under denna period.

Stigande värderingar
Mönstret är ett textbok-exempel för hur insiders agerar – de köper före börsuppgångar och säljer sedan av under uppgångsfasen i takt med stigande värderingar. När värderingarna står nära toppen brukar också sentimentet – och trenden i detsamma – vara mycket negativt. Och där är vi nu. Insiders agerar tidigt före vändningar i de långsiktiga trenderna, vanligen 3-6 månader före, vilket gör dem förutsägbara som indikatorer. Om utvecklingen fortsätter enligt textboken så kan vi som sagt vänta oss sjunkande kurser framöver vilket också stöds av värderingarna. Värderingen på hela Stockholmsbörsen ligger just nu omkring 8 procent högre än den genomsnittliga värderingen under de senaste 10 åren. En viss ytterligare uppgång ligger i korten före nedgången, men uppsidan är kraftigt begränsad och jag återkommer till hur begränsad inom kort.

Okej, svenska insiders agerande och värderingen av Stockholmsbörsen indikerar en snar nedgång, men är det ett unikt läge för den svenska aktiemarknaden? Det korta svaret är: nej.

För de negativa tongångarna finns även på andra mogna aktiemarknader – den amerikanska är en sådan.

Negativt insidersentiment även i USA
Insidersentimentet är naturligt lägre på den amerikanska aktiemarknaden än den svenska. Detta beror på de vanligt förekommande incitamentsprogrammen i USA som innebär att ledande befattningshavare erhåller aktier. Eftersom innehaven inte har förekommits av ett köp och insidern någon gång kommer att sälja aktierna så blir det automatiskt en oproportionerlig övervikt för säljaffärer och detta är unikt för just USA. Men även om man inte kan jämföra sentiment mellan Sverige och USA så går det utmärkt att jämföra siffror över olika tidsperioder i USA.

Att amerikanska insiders tycker att deras egna bolag är ganska dyra avslöjas tydligt av trenden i insidersentimentet under de senaste åren.

Precis som i Sverige var den senaste toppen på sentimentsmåttet under 2011 då andelen köp uppgick till 18 procent. Sedan dess är trenden negativ med 14 procent 2012 och 10 procent 2013. Precis som i Sverige har året börjat deppigt och extremt låga 5 procent av all insiderhandel bland amerikanska insiders är hittills köp. Värderingarna har också tagit rejäl fart under den senaste tiden och under 2013 var världens största aktiemarknad en av vinnarmarknaderna i jämförelse med övriga världen. Även för USA ligger värderingen på 8 procent högre än genomsnittet under de senaste 10 åren.

Kortsiktiga uppgångar väntade
Även om jag just har talat mig varm för kommande börsnedgångar så förväntar jag mig ändå uppgångar såväl i Sverige som i USA. Marknaderna har en väl utvecklad förmåga att överreagera på såväl positiva som negativa nyheter. Jag såg det tydligt i min egen forskning kring reaktionerna på aktietipsen i tidningarna. Men det är inte bara på snabba nyheter som överreaktionerna finns, nej i allra högsta grad finns de även i det långsiktiga perspektivet.

Man brukar tala om trender eller momentum och vi ser tydliga cykler. Insiders köper ofta i stor utsträckning när det ser som mörkast ut – exempelvis mitt under finanskrisen 2008. När börserna sedan har stigit under en tid och tidningarna uppmärksammar detta så skapas det ett ökat intresse för aktier igen. Sist på köp-knappen är i regel småsparare som är rädda över att ”missa tåget”. När detta sker, när bokstavligen alla pratar om aktier, då är vi farligt nära toppen.

Dags att lämna börsen april-maj
Stockholmsbörsen är just nu inne i en sådan positiv trend. Därför förväntar jag mig en kortsiktig uppgång till april-maj på omkring 10-15 procent för helåret. Därefter förväntar jag mig negativa börser under 12-18 månader. I varje fall tror jag att det är en bra idé att kraftigt minska sin exponering i svenska aktier (och även ett flertal andra marknader). De senaste tre nedgångsperioderna har varat i 31 månader (IT-bubblan 2000-2002), 20 månader (finanskrisen 2007-2008) och 10 månader (statsfinansiella kriser 2010-2011).

Jag tror på starka rapporter under den innevarande rapportsäsongen och stigande kurser i samband med detta och under en efterföljande period. Sommarmånaderna brukar vara svajiga och vi har ett val framför oss i september. Givet att vi får se Stockholmsbörsen stiga med 10-15 procent fram till april-maj så tror jag på ovanstående analys. Om börsen skulle handlas sidledes från nuvarande nivå förskjuts tidpunkten för när jag förväntar mig att nedgången ska komma. För ett ”perfekt” nedgångsmönster behövs också den där lilla extra överreaktionen på börsen. Starka rapporter och extra eufori kan komma att skapa den mixen.

Småsparare kan ibland tro att börsen kan stiga i all oändlighet men det har inte hänt särskilt ofta. Som referens i detta sammanhang kan dessutom nämnas att börsen har stigit med 189 procent (inkl. utdelningar) sedan botten under finanskrisen 21 november 2008. Omräknat till en genomsnittlig årsavkastning så innebär det 22,8 procent per år sedan botten. Då ska det sägas att den genomsnittliga årsavkastningen historiskt har legat omkring 10 procent inklusive utdelningar.

Positiva signaler från insiders i flera länder
Men allt är förstås inte dystert på världens aktiemarknader utan det finns de marknader där läget är betydligt ljusare. En sådan marknad är Indien där insideragerandet är positivt och sentimentet 2013 låg på 48 procent vilket är högt för Indien i ett historiskt perspektiv och mer än dubbelt så högt som under 2012. Under åren 2005, 2008 och 2011 var sentimentet just dubbelt så högt som föregående år. Under det efterföljande året steg börserna i snitt med 55 procent. Det återstår att se hur utvecklingen blir i år men även värderingen av indiska aktiemarknaden är på en historiskt låg nivå och skulle alltså vara ett extra stöd för en börsuppgång.

En andra marknad där insidersentimentet är positivt är Turkiet. Till exempel var sentimentet under 2013 77 procent samtidigt som aktiemarknaden var riktigt sval och sjönk med 13 procent. Att insiders är stora köpare under dåliga börsår är som sagt förväntat och på samma sätt förväntar jag mig att insiders agerande innebär en stigande börs framöver. I Turkiets fall är det även så att sentimentet har stigit varje år sedan 2010 då det var 45 procent. Senast andelen köp låg på nuvarande nivå var under finanskrisen. Efterföljande år steg den turkiska aktiemarknaden med 86 procent. Lika stor uppgång kan vi knappast vänta oss denna gång, men en positiv utveckling ligger i korten. Just nu är den turkiska aktiemarknaden rejält turbulent på grund av den politiska osäkerheten som råder i landet.

En tredje marknad som ser mycket intressant ut är Sydkorea där sentimentet under 2013 låg på över 60 procent och steg från 55 procent 2012. Börskurserna var i stort sett oförändrade under 2013. Samtidigt ligger värderingen av den sydkoreanska aktiemarknaden på en historiskt låg nivå vilket indikerar att nedsidan är begränsad.

En outsider är Malaysia där en hög andel insiderköp under de senaste åren inte har motsvarats av en uppgång för börskurserna på marknaden vilket är märkligt i sig. Det som talar mot Malaysia är att värderingarna är relativt höga om man tittar på hur det historiskt har sett ut.

Längre ned kan du se hur utvecklingen på insidersentiment, börsen och värderingarna ser ut för en rad marknader med en kort kommentar. Baserat på detta följer nu min slutrekommendation.

Dessa börser bör du köpa på under 2014:

  • Indien
  • Turkiet
  • Sydkorea
  • Malaysia

Dessa marknader bör du avstå från under 2014:

  • Sverige
  • USA
  • Tyskland
  • Schweiz

INDIEN:
En ovanligt hög andel insiderköp under 2013 som förväntas åtföljas av uppgångar under 2014. Under 2005, 2008 och 2011 är sentimentet dubbelt så högt som året innan. Detta åtföljdes av kraftiga uppgångar i samtliga fall. Detta stödjer ytterligare en förväntan om uppgångar under 2014 eftersom sentimentet var dubbelt så högt 2013 som 2012. Värderingen på indiska aktier – vilket framgår av den andra figuren – är på en låg nivå i historisk jämförelse.

Indien: Insidersentiment (vänster skala) och börsutveckling (höger)

Indien: Insidersentiment och ”price-to-book”

TURKIET:
Sentimentet har stigit sedan 2010 och den höga andelen under 2013 åtföljdes inte av en uppgång vilket gör att det ligger i förväntansbilden för 2014. Ett orosmoment är dock den instabila politiska situationen i landet.

Turkiet: Insidersentiment och börsutveckling

Turkiet: Insidersentiment och ”price-to-book”

SYDKOREA:
Historiskt låga värderingar och relativt hög andel insiderköp. Börsuppgångarna har lyst med sin frånvaro och sammantaget innebär det att jag förväntar mig uppgångar för denna mogna aktiemarknad.

Sydkorea: Insidersentiment och börsutveckling

Sykdorea: Insidersentiment och ”price-to-book”

MALAYSIA:
Relativt hög andel insiderköp som inte ännu åtföljts av stigande börskurser vilket förbryllar. Värderingarna är dock ganska höga sett i ett historiskt perspektiv.

Malaysia: Insidersentiment och börsutveckling

Malaysia: Insidersentiment och ”price-to-book”

SVERIGE:
Sjunkande insidersentiment kommer sannolikt åtföljas av snar börsnedgång. Värderingarna steg kraftigt under 2013.

Sverige: Insidersentiment och börsutveckling

Sverige: Insidersentiment och ”price-to-book”

USA:
Situationen är densamma som för Sverige, men kanske ännu tydligare.

USA: Insidersentiment och börsutveckling

USA: Insidersentiment och ”price-to-book”

TYSKLAND:
…och samma även för Tyskland…

Tyskland: Insidersentiment och börsutveckling

Tyskland: Insidersentiment och ”price-to-book”

SCHWEIZ:
…och även för denna marknad.

Schweiz: Insidersentiment och börsutveckling

Schweiz: Insidersentiment och ”price-to-book”

Så blir börsåret 2014

Ett nytt börsår har inletts och det känns lika ovisst som det brukar göra vid den här tiden på året. Jag frågade er hur ni tror att börsåret 2014 blir och ni har svarat. Nyfiken på gissningarna? Häng med så får du se resultatet.

Först och främst vill jag tacka för den fina uppslutningen till Börsgissningen anno 2014. Svaren strömmade in och under den vecka som ni har kunnat svara fick jag in 162 bidrag. Fler bidrag gör att snittet på gissningarna blir mer intressant att använda som någon form av ”kollektivets syn” på börsutvecklingen.

Spännvidden i bidragen var mycket stor och mellan högsta och lägsta gissning skiljer det hela 68 procentenheter. Möjligen är vidden en spegling av det osäkra läge som nu råder på Stockholmsbörsen och på aktiemarknaderna i allmänhet. Så utan vidare krusiduller så kastar jag mig över era gissningar.

Ni gissar i snitt att börsutvecklingen, inklusive utdelningar, kommer att bli 6,89 procent.

Snittgissningen är ungefär 0,5 procentenheter lägre än vad ni gissade förra året och utfallet då blev som bekant drygt 20 procentenheter högre än snittgissningen.

En sammanställning av samtliga gissningar ser du i nedanstående figur.

Nedan följer en nedbrytning av bidragen till Börsgissningen 2014:

  • # bidrag: 162
  • # bidrag män: 143
  • # bidrag kvinnor: 19
  • # via Twitter: 120
  • # via Blogg: 10
  • # övrigt (Facebook, e-post, SMS): 31
  • Gissning, medel: 6,89%
  • Gissning, median: 8,00%
  • Gissning, medel män: 6,11%
  • Gissning, medel kvinnor: 12,77%
  • Gissning, standardavvikelse: 9,80%
  • Gissning, max: +32%
  • Gissning, min: -36%
  • Gissning, # positiva: 130
  • Gissning, # negativa: 32

Ni har berättat för mig vad ni tror om börsen 2014 och det är således inte mer än rätt att jag berättar för er vad jag tror. Så utan vidare omsvep kommer min syn här.

Rent tekniskt så befinner sig börsen just nu i en starkt positiv trend. Börsen har en märklig förmåga att fortsätta i den fastslagna riktningen och just nu är det uppåt för hela slanten. Många bedömare har de två senaste åren argumenterat för stigande aktiekurser eftersom det inte finns så många alternativ till aktier och att stora belopp har parkerats i räntepapper och andra säkrare tillgångar i väntan på att aktiemarknaderna ska stabilisera sig. Sedan dess har också diverse stimulanspaket från diverse stater och låga räntor hjälpt till att förflytta delar av detta kapital till börsen.

Sedan botten i samband med finanskrisen som uppnåddes i november 2008 har börsen stigit med hela etthundraåttiosex (186) procent när vi inkluderar återinvesterade utdelningar. En stor del av de pengar som placerades i aktier vid denna tidpunkt är ”smarta” pengar från bland andra insiders. Det som kännetecknar dessa investerare är att de ser till att ta hem sina vinster när majoriteten av investerarna hoppar på börståget.

Jag har redan sett sådana vinsthemtagar-tendenser bland insiders som utan vidare förklaringar till marknaden i många fall har halverat sina innehav eller till och med sålt av hela sina innehav. När detta sker efter stora uppgångar är det inte långt kvar förrän börsens starka trend vänds till en negativ.

Stockholmsbörsen värderas i dagsläget 7 procent högre än genomsnittet under de senaste tio åren.

I mitt huvudscenario så kommer bolagen med fina kvartalsrapporter för första kvartalet. Effekten blir fortsatta kursuppgångar på 10 – maximalt 20 procent från nivåerna från årsskiftet. Stockholmsbörsen befinner sig just nu också på rekordhöga nivåer och när gamla rekord slås blir det i sig en teknisk katalysator för ytterligare uppgångar. Jag tror dock att glädjen blir kortvarig och det är dags att kliva av börsen i perioden april-maj. En faktor som jag tror kommer att få börsen att darra till lite extra är riksdagsvalet den 14 september. Jag förväntar mig ett jämnt val men att oppositionen går segrande ur valet. Osäkerhet kring hur ett relativt svagt socialdemokraterna kommer att styra Sverige bidrar då till en nervös aktiemarknad och lägre kurser.

Givet allt ovan blir min gissning: +1%.

Framtiden får utvisa vilka vinster bolagen kommer med, vem som vinner riksdagsvalet och vem som vinner Börsgissningen 2014!

För er som har ett konto på Twitter så kan ni följa utvecklingen i Börsgissningen via #Börsgissningen2014 Ds.