Intervju med Compricer om insiders

”Har insiders verkligen bättre förutsättningar för att göra bättre aktieaffärer?” och Är det verkligen en lika bra signal när insiders säljer aktier i sina egna bolag som när de köper aktier?” är två av de frågor som ställdes av Christina Söderberg på prisjämförelsesajten i en intervju för en vecka sedan.

Insiders är en exotisk och liten samling individer i de börsnoterade bolagen – totalt är de inte mer än dryga 5 000 personer. De intresserar investerare och deras agerande ger upphov till spaltmeter i media.

Intervjun som Compricer gjorde med mig hittar ni här.

För dig som kikar in på denna blogg och är extra nyfiken kring insiders så har jag skrivit många tidigare inlägg om deras förehavanden. Men innan jag listar några tips på sådana inlägg, så sammanfattar jag mina egna erfarenheter kring deras agerande från fyra års forskning kring deras agerande och lika många år som fondförvaltare med en modell som placerar efter deras investeringar:

  • De köper före längre uppgångsfaser
  • De säljer före längre (relativa) nedgångsfaser
  • De köper i bolag som är relativt lågvärderade i jämförelse med marknaden som helhet
  • De säljer i bolag som är relativt högvärderade
  • Bolag där insiders är stora ägare är oftare sådana som är högutdelande
  • Längre perioder av stora insiderköp på börsen innebär längre och större börsuppgångar
  • Längre perioder av stora insiderförsäljningar på börsen innebär börsnedgångar

Om du tycker om att placera i aktier själv så kan du använda ovanstående för att kika på vad insiders gör i de bolag där du äger aktier. Och du – glöm inte att insiders ofta har en mycket mer långsiktig horisont än daytrading. När de köper så är de sällan oroliga för att kursen skulle gå ner de kommande månaderna. Då kanske de rentav ökar sitt innehav. Om de gör det brukar det vara ett gott tecken.

Om du inte vill hålla på med aktier själv utan väljer fonder så kan du kika på de fonder som mitt fondbolag erbjuder på området.

Här kommer tidigare inlägg om insiders – håll till godo:

PPM-skrotning?

Premiepensionssystemet och fondverksamhet fortsätter att röra upp känslor. I helgen som gått har Hans Bolander från Dagens Industri tyckt att fondbolagen har för höga marginaler, Hans Eriksson på Dagens Nyheter lyfter fram det statliga alternativet AP7 Såfa och den försiktigt otalförige socialdemokratiske partiledaren Stefan Löfvén tycker att systemet bör läggas ned. Höststädning på gång?

Premiepensionssystemet är knappast något som normalt rör upp större känslostormar bland gemene man, men under den gångna helgen har diskussionerna såväl stormat som rört upp känslor.

Den socialdemokratiske partiledaren Stefan Löfvén sa under sitt sommartal igår att socialdemokraterna ska jobba för att PPM läggs ned. Löfvéns partikollega, den skäggige göteborgaren Leif Pagrotsky, är också av samma åsikt och har vid åtskilliga tillfällen passat på att framföra denna åsikt. Förutom att han anser att systemet ”är en flopp” eller att det är orättvist att vissa lyckas bättre än andra i sina placeringar lyser de substantiella invändningarna med sin frånvaro.

Hans Bolander från Dagens Industri skriver om fondavgifterna och antyder att fondavgifterna – mot bakgrund av att vissa stora fondbolag gör stora vinster – generellt måste sänkas. Samtidigt så jämförs fondavgifterna som tas ut vid direktsparande i fonder med de avgifter som spararna betalar i sparande i tjänstepensionssektorn. Det är olyckligt eftersom de rabatter som förhandlas fram med fondbolagen inom ramen för de stora tjänstepensionsupphandlingarna i regel gör att fondbolagen inte tjänar något på förvaltningen. Om fondbolagen inte tjänar pengar på att förvalta, får man då den bästa förvaltningen? Sannolikt missar spararna många bra fonder på grund av den orimliga prispress som finns för att komma med i ett många gånger alldeles för litet tjänstepensionsutbud.

Att fondbolagen ska sänka avgifterna för att de tjänar pengar är också ett problematiskt förslag. Det ligger i förvaltningens natur att bolagen måste få tjäna mycket pengar när förvaltningen utvecklas väl. Och här är Brummer & Partners ett bra exempel.

Det är med fondförvaltning som med många andra saker idag – kunderna har inget tålamod med de som inte presterar. Man är helt enkelt snabb på att byta ut förvaltare som inte håller måttet. Och då är vi tillbaka till Brummer. Om kunderna tyckt att de betalar för höga avgifter hade de väl knappast fortsatt att investera i bolagets fonder? Att sedan även Brummer har fonder som inte har levt upp till förväntningarna är mer av en parentes.

Hans Eriksson på Dagens Nyheter påpekar helt korrekt att AP7 Såfa det senaste året har slagit PPM-rådgivarnas fonder. Med detta sagt är det alltså inte konstaterandet som är problematiskt utan det faktum att de flesta sparare inte förstår fondens konstruktion. För det är ju inte så att förvaltarna på AP7 aktivt omallokerar till ränteplaceringar när värderingarna på världens börser slår i taket. Nej, då kommer fondens hävstång att ge spararen en snabbare resa nedåt än en vanlig globalfond eller PPM-rådgivarnas alternativ för den delen. Det är enkelt att hylla fonden när vi har ett år av stigande börskurser bakom oss och hävstången har haft en positiv effekt, men man får inte glömma att stelbenta hävstänger blir smärtsamma i oundvikliga nedgångar.

Topplockspackningen är trasig – skrotar vi bilen?

Kritikerna till Premiepensionssystemet anför att få är aktiva i Premiepensionssystemet och att skillnaderna i avkastning mellan olika individer är orättvis. En tredje kommentar, som också Löfvén lyfte fram igår, är att fondbolagen tar ut miljarder i avgifter varje år.

Om vi liknar Premiepensionssystemet vid en bil så är det möjligt att topplockspackningen läcker, men skrotar vi bilen för det? Jag föreslår att vi byter ut packningen, en lösning som sannolikt är miljövänlig, skapar sysselsättning och är bra för plånboken – på kort som lång sikt.

Det största problemet i Premiepensionssystemet är sannolikt att för få sparare är aktiva. Skälen till detta tror jag ligger i bristande utbildning och information om sparande i allmänhet. Lösningen bör alltså ligga i mer utbildning om sparande och hushållande med ekonomiska resurser och detta måste upp som ett eget ämne i grundskolan av helt andra skäl än att få sparare gör aktiva val i PPM. Med bättre rustade (läs: utbildade) nya individer i systemet kommer aktiviteten successivt att öka. Pensionsmyndigheten borde också få kraftigt ökade resurser till att informera. Det räcker inte med en informatör mer eller mindre – nej det krävs en stor stab av informatörer.

Leif Pagrotsky är en partikamrat till Löfvén som gärna påpekar orättvisorna med systemet eftersom det kan bli stora skillnader i ekonomiska utfall mellan individerna i systemet. Denna typ av orättvise-kritik kommer alltid att finnas där individer får fatta egna beslut. Konstigt nog är de politiker som hårdast förespråkar denna linje också ofta de som anser att de förtjänar högre löner, pensioner och förmåner. Det är i praktiken få, om ens några, som kommer att ha en värdeminskning i systemet utan orättvisekritiken ligger istället i att det går FÖR bra för enskilda individer. Att vissa får ett mycket bra borde väl snarare vara bra för de andra eftersom dessa få individer med extremt höga pensioner kommer betala mycket skatt, en skatt som fördelas på resten? De kommer inte heller behöva bidrag för att klara sin ålderdom, vilket också borde vara bra för oss övriga.

Debatten är igång och positionstagandet har börjat. Räkna med en spännande diskussion om Premiepensionssystemet under hösten mellan politiker, marknadens aktörer och allmänheten.

Löfvén har just gjort Premiepensionssystemets framtid till en valfråga.

Du lever bara en gång…

Det är möjligt att du har sett den på Facebook eller någon annanstans i den digitala världen. Men om du inte har det så tycker jag att du ska läsa igenom den nedan – listan som figurerar som ”visdomar från en 90-åring”.

Men egentligen är författaren till listan inte en 90-åring. Snarare 50 och några år. Hon heter Regina Brett och är författare. Kolla in hennes hemsida så får du också förklaringen till listan och svar på några av läsarnas frågor.

Regina Brett skrev listan, som ursprungligen innehöll 45 lärdomar om livet, när hon fyllde just 45 år. Då hade hon överlevt bröstcancern i fyra år. När hon fyllde 50 skrev hon ytterligare fem lärdomar.

I en tidsera när information flödar snabbare, när många hänger upp sin tillvaro på hur många gilla-markeringar man fått på senaste Facebook-uppdateringen eller när vardagsstressen gör sig påmind – då är det ett ypperligt tillfälle att ta fram listan, insupa och reflektera.

Det här är något utanför mina vanliga ämnen och jag är långt ifrån en livsmagiker, men jag förstår och uppskattar listan. Gör det du också. Som obotlig optimist är min personliga favorit nummer 33. Vilken blir din favorit?

Livet är unikt och händer en gång – låt oss göra det magiskt.

50 lärdomar om livet av Regina Brett:

  1. Life isn’t fair, but it’s still good.
  2. When in doubt, just take the next small step.
  3. Life is too short to waste time hating anyone.
  4. Don’t take yourself so seriously. No one else does.
  5. Pay off your credit cards every month.
  6. You don’t have to win every argument. Agree to disagree.
  7. Cry with someone. It’s more healing than crying alone.
  8. It’s OK to get angry with God. He can take it.
  9. Save for retirement starting with your first paycheck.
  10. When it comes to chocolate, resistance is futile.
  11. Make peace with your past so it won’t screw up the present.
  12. It’s OK to let your children see you cry.
  13. Don’t compare your life to others’. You have no idea what their journey is all about.
  14. If a relationship has to be a secret, you shouldn’t be in it.
  15. Everything can change in the blink of an eye. But don’t worry; God never blinks.
  16. Life is too short for long pity parties. Get busy living, or get busy dying.
  17. You can get through anything if you stay put in today.
  18. A writer writes. If you want to be a writer, write.
  19. It’s never too late to have a happy childhood. But the second one is up to you and no one else.
  20. When it comes to going after what you love in life, don’t take no for an answer.
  21. Burn the candles, use the nice sheets, wear the fancy lingerie. Don’t save it for a special occasion. Today is special.
  22. Over-prepare, then go with the flow.
  23. Be eccentric now. Don’t wait for old age to wear purple.
  24. The most important sex organ is the brain.
  25. No one is in charge of your happiness except you.
  26. Frame every so-called disaster with these words: “In five years, will this matter?”
  27. Always choose life.
  28. Forgive everyone everything.
  29. What other people think of you is none of your business.
  30. Time heals almost everything. Give time time.
  31. However good or bad a situation is, it will change.
  32. Your job won’t take care of you when you are sick. Your friends will. Stay in touch.
  33. Believe in miracles.
  34. God loves you because of who God is, not because of anything you did or didn’t do.
  35. Whatever doesn’t kill you really does make you stronger.
  36. Growing old beats the alternative – dying young.
  37. Your children get only one childhood. Make it memorable.
  38. Read the Psalms. They cover every human emotion.
  39. Get outside every day. Miracles are waiting everywhere.
  40. If we all threw our problems in a pile and saw everyone else’s, we’d grab ours back.
  41. Don’t audit life. Show up and make the most of it now.
  42. Get rid of anything that isn’t useful, beautiful or joyful.
  43. All that truly matters in the end is that you loved.
  44. Envy is a waste of time. You already have all you need.
  45. The best is yet to come.
  46. No matter how you feel, get up, dress up and show up.
  47. Take a deep breath. It calms the mind.
  48. If you don’t ask, you don’t get.
  49. Yield.
  50. Life isn’t tied with a bow, but it’s still a gift.

Källa: Regina Brett