”In this world, you get what you pay for”

Vad är du egentligen villig att betala för en specifik tjänst eller produkt? Javisst, det är klart att det beror på vilken produkt eller tjänst det rör sig om, och det är också därför du själv måste svara på frågan. Vad jag själv vill betala har jag däremot en ganska bra koll på.

Något som kanske är bekant för en del av er som läser denna blogg så har jag en bakgrund som nationalekonom. Den första regeln jag fick lära mig som nationalekonom var att ”det inte finns några gratisluncher”. Den andra regeln var att under inga som helst omständigheter glömma regel nummer ett…

Visst låter det enkelt? Ändå försöker människor världen över varje dag jaga denna gratislunch. Tjugofyra timmar om dygnet.

En annan klyscha är: ”det finns inga genvägar”. Andemeningen är naturligtvis att man måste kämpa lite för att nå framgång oavsett vad målet vara månde. Ett av mina favoritcitat är det från golfspelaren Annika Sörenstam – ”Det är ju inte direkt så att jag vaknade upp en morgon och vann en major”. Framgång kräver arbete – inga genvägar med andra ord.

Citatet som pryder detta inlägg – ”In this world, you get what you pay for” är från den amerikanske författaren Kurt Vonnegut. Hans budskap: du får vad du betalar för!

Om du pröjsar 300 kronor för en t-shirt så får du kanske en med okej kvalitet, men om du istället betalar 700 kronor så får du lite bättre kvalitet. Köper du en sprillans bil för 120 000 kronor så kan den säkert ta dig från A till B, men om du betalar 500 000 kronor så kan den göra det med flärd, snabbare och säkrare. Du får vad du betalar för.

Olika människor har olika ekonomiska förutsättningar. Det råder det inga tvivel om. Men låt oss lämna det åt sidan för oavsett vad man har för ekonomiska förutsättningar får man det man betalar för.

I anslutning till mitt senaste inlägg frågade jag vad du vill att svenska sparekonomer ska fokusera mest på i fonder – avkastning eller avgifter. En övervägande majoritet – 75 procent – vill höra mer om hur man uppnår högsta möjliga avkastning i sina placeringar. Bara 25 procent ville höra om de billigaste alternativen. Och det är ju glädjande för det innebär att tre fjärdedelar av de som svarade fokuserar på det som placeringar verkligen ska göra – att förränta pengarna så bra som möjligt.

Så nu till min poäng.

Det är med fondplaceringar som med alla andra produkter och tjänster – man får vad man betalar för. Och det är inte så konstigt, för vilka krav kan man egentligen ställa på en produkt som man knappt betalar något för?

Finansmarknadsministern har i denna artikel i Svenska Dagbladet höjt tonläget mot bankerna som han tycker tar för höga avgifter i sina fonder. Och det är ju bra eftersom bankfonderna ofta just är undantaget från min ovan formulerade regel, dvs. man får INTE det man betalar för som investerare i bankfonder. Men vad som är värre är att han samtidigt vill folkbilda för att få investerare att förstå att dyrt är dåligt. Men frågan är om Norman tycker att billigt är bäst?

Dessvärre tror jag svaret på den frågan är: JA!

Låt mig nu avrunda detta söndags-kvälls-inlägg. Jag vet att det finns billiga fonder som är bra och att det finns dyra som är riktigt usla. Men Vonneguts devis – ”Du får vad du betalar för” – är betydligt mer i linje med verkligheten än Normans kampanj ”Dyrt ska undvikas, dyrt är lika med dåligt”.

Jag gör ett enkelt och lika oakademiskt nedslag i en sökning på Morningstar’s hemsida. Sökningen görs på alla fonder som finns i deras system och jag sorterar på avkastningen de senaste 10 åren.

De fonder som hamnar högst och alltså har högst avkastning har också högst avgifter och högre rating.

De fonder som hamnar lägst och alltså har lägst avkastning har mycket låga avgifter generellt och lägre rating. Visst, räntefonder, hedgefonder och aktiefonder är huller om buller, men resultatet är ändå relativt tydligt: dyrt är bättre som indikator snarare än billig. Tror du mig inte? Testa själv och gör din egen analys!

Kanske gör jag ett nedslag kring detta en annan gång…

En styrelseledamot jag en gång rekryterade sa till mig att han gärna ställde upp utan ersättning men att han föredrog en låg marknadsmässig ersättning. Varför? Jo, för att annars kunde jag 1) inte förvänta mig något och 2) jag skulle inte ringa en fredag kväll eftersom jag inte betalade något. Han hade förstås helt rätt.

I denna värld får du vad du betalar för.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

8 thoughts on “”In this world, you get what you pay for”

  1. Hej, måste (tyvärr) säga att jag håller verkligen INTE med om dina påståenden i detta inlägg! 🙂 Ofta i livet, i många olika sammanhang, får man INTE vad man betalar för och dyrt är INTE alltid lika med bättre. Det kan vara så men är det långt från alltid.

    För det första:

    När det gäller en majoritet av alla fonder så får man INTE vad man betalar för. Man betalar nämligen för en aktivt förvaltad fond men får i själva verket en fond som avviker extremt lite från index. Hur kan du då säga att man får vad man betalar för? Visst finns det undantag, vissa fondbolag med utpräglad värdeinvesteringsgrund som tex Skagen, som verkligen avviker från index i sina placeringar och därmed kan överträffa index. Men de tillhör undantagen enligt vad jag kunnat läsa.

    Om jag kommer ihåg rätt så blir omkring 8 av 10 ”aktivt” förvaltade fonder slagna av en indexfond mätt över längre tidsperioder, till stor del pga avgiften. En aktivit förvaltad fond måste slå index med mer än vad avgiften är, år efter år för att ligga före. Det är väldigt svårt när de flesta som sagt knappt avviker från index! Så rådet för de allra flesta som är måttligt intresserade av fonder och ekonomi måste vara att köpa en indexfond. Man kanske inte får bäst resultat av alla fonder men man är i princip garanterad en bra placering högt upp i listan över de bästa fonderna. Om man då kan få riktigt bra resultat med minimalt av arbete och undersökningar, är det då verkligen värt att lägga en massa energi på att jaga de få fonderna (bland de tusentals som finns att välja på) som eventuellt, kanske kan gå något lite bättre än en indexfond?

    För det andra:

    Det finns det en herre som heter Warren Buffett som kan ett och annat om investeringar 😉 Ett av hans mest kända citat är ”price is what you pay, value is what you get”. Hela kärnan i det citat är att värde och pris är inte samma sak, dvs man får INTE alltid vad man betalar för. Ibland kan man få betydligt mer än man betalar för (tex en billig indexfond som placerar sig i toppen), ibland betydligt mindre (tex en dyr aktivt förvaltad fond som ständigt släpar efter index).

    /Danne

    P.S Betalar man 300 kr för en t-shirt så har man förmodligen väldigt dålig koll på priser/budget/ekonomi i stort, man kan köpa bra t-shirtar för 79-99 kr! Betalar man 700(!) kr för en t-shirt så har man förmodligen väldigt dålig självkänsla och försöker kompensera det genom att bygga upp en vacker fasad med märkeskläder man förmodligen inte har råd med 😉 D.S

    • Danne,

      No problem – att du inte håller med är helt okej!

      Om man tycker att en T-shirt för 79-99 kronor är kanon så har man inte samma förväntningar som på en för 700 kronor. Att det finns en viss kvalitetsskillnad kan nog alla skriva under på. Men det är det som är hela poängen. Köper man en indexfond så kan man inte förvänta sig att fonden slår index, särskilt inte med ett antal procentenheter. Att 8 av 10 aktivt förvaltade fonder blir slagna av gruppen indexfonder är möjligt men inte troligt. Det du kanske ska ha i åtanke är väl mer att med en grupp av indexfonder får du med stor sannolikhet en avkastning som understiger index eftersom indexfonder har en avgift och i övrigt härmar indexsammansättningen.

      Jag känner till Warren Buffett och hans citat relativt väl. Mycket idag fokuserar på storleken på hans förmögenhet men inte HUR han skapat den. Den som tror att han inte har tagit stora risker tidigt i sina placerarkarriär tror fel. Däremot har han en sällan skådad talang för att hitta just värde i bolag han köper. Men man ska också komma ihåg att Buffett köper så stora innehav att han ofta också kan påverka bolagen.

      Kunskapen på fondområdet är dessvärre skrämmande låg generellt i Sverige. Ivrigt påhejad av politiker och en rad mer eller mindre skaffade sparekonomer så luras du och andra att tro att billigt alltid är bra. Det är fel, fel och fel. Däremot, och här håller jag helt med dig, är billigt ofta tillräckligt för många. Framförallt de som saknar kompetens och nöjer sig med lite. Kunden som vill ha en funktion, exempelvis en Sverigeplacering (jämför med funktionen T-shirt) och inte bryr sig om kvalitet, väljer en indexfond (eller T-shirt för 29:90 på Ullared). Den som vill lägga mer tid och tror att förvaltare kan slå index väljer en aktivt förvaltad fond som då är dyrare (köper en högkvalitets-T-shirt för 698 kr).

      Valet är kundens.

      Till sist: när Ericsson-aktien stod på sin topp var vikten i index c:a 40 procent. Var det vettigt att lägga 40 procent av pengarna i Ericsson? Där finns kärnan i varför aktiv förvaltning finns – för att inte alla bolag som finns med i indexet är särskilt bra/har goda utsikter. /Erik

    • Känner inte till bolaget särskilt väl ska jag erkänna. Ur ett insiderperspektiv ser det ljummet ut – men mer positivt än negativt. Det har varit en del köp från insiders under det senaste året, men alldeles för lite för att kunna säga att bolaget ser intressant ut givet detta. /Erik

  2. Bara det att du tror att skillnaden på en t-shirt från 79-99 kr till 700 kr tycker jag säger ganska mycket.. jag är själv lite av en ”märkes bg” men jag vet att kläder inte direkt är raketforskning numera..Att du vann pris som bästa bloggare luktar såå riggat.. pinsamt!

    • Rikard, jag vet inte vad du anser riggat, men om du tycker mina inlägg håller dålig nivå är din lösning enkel: besök inte min blogg. /Erik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *