Norman-beloppet – ett riktigt korkat mått

Jag är inte emot att ge fondspararna bästa möjliga information. Jag är inte heller emot att som företrädare för ett fondbolag redovisa kostnaderna i förvaltningen. Det finns redan idag att tillgå för alla fonder för den som så önskar. Men den mediala megafonen, några politiker och en finansmarknadsminister vid namn Peter Norman, på korståg i vad han tror är bra för småspararen, verkar nu alla ha gått fullständigt vilse i storskogen.

De senaste dagarna har vi kunnat läsa i tidningarna att färre svenskar gör aktiva val i Premiepensionssystemet. Och en sak är fullständigt klart – det är inte för att valet är enkelt. Systemet innehåller omkring 800 fonder och den information som sköljs över spararna blir helt enkelt för mycket för dem. Vem är egentligen förvånad över det utfallet?

Norman föreslog för en tid sedan att fondbolagen skulle redovisa vad det kostar i kronor och ören för en investerare som månadssparar 1 000 kr per månad i en viss fond i tio (10) år. Detta mått, som har fått beteckningen ”Norman-beloppet” av Morningstar, har nu införts för fonder i Morningstars system.

Jag har några enkla frågor till de som anser att måttet är bra.

Vad ska informationen användas till? Valet mellan fonder är enkelt för en del – de förstår informationen och vet hur de ska skilja dåliga från bra. Men på vilket sätt ska Norman-beloppet förbättra och förenkla? I Sverige redovisas avkastningen för fonderna alltid efter att avgifterna är avdragna. Om fokus läggs på avgifterna som tas ut ur fonden, är då inte risken att sparare felaktigt fokuserar på avgift istället för avkastningen? Är det inte så att avkastningen är det viktiga i en placering? Någon som har hört talas om hedgefonden Medallion Fund som förvaltas av Reinassance Technologies i New York? Fonden tar ut en årlig fast avgift på 5 procent och en rörlig avgift på 44 procent när man slår jämförelseindex. Avgiftsfokuserarna skulle rata fonden som pesten, men så skulle de också gått miste om den årliga genomsnittliga avkastningen på 35 procent sedan 1989.

Hur många sparare investerar egentligen i en fond i 10 år? Jag vet inte hur Peter Normans kompetens ser ut på området för fondsparare, men jag kan garantera att snittlängden som en sparare äger en fond vida understiger 10 år. Tyvärr tror jag att hans nyvunna kompisar politikerna har fått honom att höfta även på detta område efter resonemnaget ”öh, tio år blir väl ett bra antagande, va!?, eller vad säger du Reinfeldt!? ”Ja, det där vet du bättre än jag Peter, jag kan inget om fonder”, säger statsministern”. Som sann nationalekonom och forskare på området vet jag hur resonemangen kan gå…

Att ge spararna mer information är ett klassiskt feltänk. De behöver mindre information, inte mer. De behöver den ranking som Morningstar och andra har, med sina brister. De behöver kunna göra enkla, välinformerade val av det som är viktigt för en fondsparare – att uppnå bästa möjliga avkastning på den marknad och i det tillgångsslag man vill placera.

Jag försöker förgäves hitta en passande liknelse för Norman-beloppet. Ett exempel vore att lägga hela den tekniska beskrivningen av bilmotorn till instruktionsboken, som redan är 150 sidor lång. När man väl behöver hitta beskrivningen om byte av olja eller lampor så hittar man den inte. Och vad värre är så riskerar man att inte hitta beskrivningen om var varningstriangeln återfinns i bilen när man står i ett nödställt läge på motorvägen.

Nej, Norman-beloppet är en snackis för finansnördar som tycker att det är häftigt att man kan uppskatta avgiften på aggregerad tioårsnivå. Min önskan och förhoppning är att dessa nördar tränger in sig i ett hörn, gottar sig rejält åt måttet, och gömmer det för omvärlden. Gömmer det för att det lägger felaktigt fokus på avgifter och att det förvärrar och försvårar fondvalet för fondspararen.

Nästa gång finansnördarna kommer med dylika förslag, fråga först fondspararen vad de verkligen behöver för att göra bra fondval innan ni lägger ner er dyrbara tid. Kanske kommer de säga att de behöver enkel information om varför man ska välja att placera i en specifik marknad eller ett visst tillgångsslag. Bara en rekommendation.

Ps. När jag själv tittar på hur bra en fond är, så tittar jag hur de har avkastat i relation till sitt jämförelseindex under så lång tid bakåt som fonden har funnits. Ds.

Tycker du Norman-beloppet är bra?

Visa resultat

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

9 thoughts on “Norman-beloppet – ett riktigt korkat mått

  1. Du skriver om Medallion-fonden och att de som fokuserar på avgifter skulle missat den fantastiska avkastningen.

    Men du vet ju mycket väl att det är oerhört svårt att i förväg identifiera de fonder som kommer prestera bra framåt i tiden. Hur skulle man ha hittat Medallion-fonden när den var i sin linda? Det är ju ett typiskt exempel av hindsight bias.

    ”När jag själv tittar på hur bra en fond är, så tittar jag hur de har avkastat i relation till sitt jämförelseindex under så lång tid bakåt som fonden har funnits.”

    Återigen, du är förstås medveten om att historisk avkastning har väldigt lite med framtida avkastning att göra. Visst, det finns ett litet antal fonder som har presterat bra i 5 eller 10 år och fortsatt prestera bra i 5 eller 10 år till. Men det finns betydligt fler fonder som råkar ut för ”mean reversion” förr eller senare, ofta sker det när spararna vräker in kapital i just den fonden…

    Norman-måttet är långt ifrån perfekt men det ger i alla fall viss indikation om hur mycket avgifter faktiskt påverkar vårt sparande. Sedan bör man givetvis fokusera på andra aspekter också. Problemet är att det i princip inte finns någon vettig variabel som kan säga vilka fonder som kommer gå bra i framtiden… Det enda vi vet med säkerhet är hur stora kostnader vi kommer få betala.

    • Stefan,
      Håller med dig om att avgifterna inte ska nonchaleras. Dock innebär medias fokus på avgifterna att oproportionerligt stort fokus hamnar på det. Och det är helt onödigt, fel och kontraproduktivt för fondspararens bästa. Risken är att spararna tror att storleken på avgiften avgör slutresultatet.

      • Fast storleken på avgifterna påverkar slutresultatet. Utan tvekan. Hade medallion haft 2% fast avgift istället för 5% hade fonden gett mer tillbaka till spararna. Eller hur? Eller tänk om de enbart nöjt sig med den rörliga avgiften på 44(!!)% av vinsten.

        Det vore väldigt intressant att veta var förvaltarna av denna fond (och även Renaissance Technologies) själva placerar sina pengar. Låt mig gissa att det inte är i deras egna fonder.

        • Hans,
          Förstår hur du tänker, men håller verkligen inte med dig. Visst hade avkastningen varit högre med lägre avgift, men är inte det primära i en placering hur den utvecklas? Just Medallion har stora investerare som sina kunder och sådana som har varit med dem under mycket lång tid. Det hade de knappast varit om de hade varit missnöjda.

          När det gäller hur personal, och då särskilt grundarna, så är jag övertygad om att de har mycket stora placeringar i de den egna fonden. Det brukar vara så och jag tror inte att RT är ett undantag.

          • Jag har googlat lite och hittade följande:

            ”His Medallion fund, which manages money only for Simons and his employees, has climbed at an average annual rate of more than 30 percent since 1988.” – http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=newsarchive&sid=atlWKnI7gccw&refer=home

            Jag erkänner att jag hade fel om var de placerat sina pengar. Man kan knappast kalla detta för en fond som är öppen för allmänheten dock. Om jag förstod det rätt så har de köpt(sparkat) ut en del utomstående investerare. Uppenbarligen har de en modell som fungerar och vill ogärna dela med sig. Får se hur länge det dröjer innan fler återskapar den.

  2. Vad anser du om Jason Zweigs åsikter att hur en fond avkastat i relation till sitt jämförelseindex under en lång period inte säger ett smack om hur fonden kommer att gå i framtiden? Han menar på att forskare har granskat fonders utveckling under snart 100 år och de är praktiskt taget överens på flera punkter som att den genomsnittliga fonden inte väljer aktier tillräckligt bra för att övervinna sina kostnader förknippade med att analysera och handla aktierna och att ju högre kostnader fonden har, desto sämre blir avkastningen. Andra punkter är att fonder med hög historisk avkastning är osannolikt fortsatt höga avkastare.

    Citat från Jason Zweig: ”Your chances of selecting the top-performing funds of the future on the basis on their returns in the past are about as high as the odds that Bigfoot and the Abominable Snowman will both show up in pink ballet slippers at your next cocktail party.

    • Som forskare förstår jag en del av problematiken i den typen av jämförelser. Det saknas helt enkelt tillräckligt många fonder som har lång historik. Och nej, jag håller inte med honom. Men när det gäller just utvärdering av fonder med längre historik så finns även problemet att det byts förvaltare under en fonds långa historik. Det gör det mindre intressant att jämföra en sådan fonds prestation med en fond där förvaltarteamet har varit intakt i 20, 30 år.

      Warren Buffett brukar säga att det bästa som har hänt honom som placerare är att man på universiteten lär ut till ekonomistuderande att marknaderna är effektiva. Om de skulle vara det fullt ut så finns det ingen möjlighet att systematiskt slå börsen år ut och år in. Men problemet är bara att det finns de som har gjort det. Walter Schloss som jag har skrivit om i ett par inlägg är en sådan, Buffett är en ytterligare, och sen finns det en radda value-stockpickers som har lyckats relativt väl.

      Men visst, det är inte enkelt att välja ut en fond som sannolikt kommer slå sitt index nästa år. Hade det varit det så hade världen varit full av placerare som slår börsen. Och så är inte fallet. Ett som är säkert är följande: Svensson slår inte index…

  3. Gött!

    Att det finns någon som ser galenskapen i fokusering på
    irrelevanta detaljer.

    Som att bara räkna kostnader – och inte intäkter…

    Norman rör till det för sig och alla andra (fondväljare).

    Skapandet av den nya sparformen Investeringssparkonto är nog rekordet
    hittills från Norman?!

    Tyvärr så tror jag inte han har slut på ”vilse-i-pannkakan-ideer”.

    ps
    Hög kvalitet på din site (inklusive forskning mm) !!!
    Will be back…
    ds

    — hellboy

    • Hej där Hellboy!

      Tack – visst är det ett galet fokus på kostnader. Men, som du skriver, Norman har säkert fler galna förslag på lager. Han får nog en hel del hjälp från tjänstemännen på ”Finansen”, men vad ska de annars hitta på än att komma med fingrarna i andras syltburkar och peta!?

      Tack för dina ord om bloggen. Jag hoppas att fler får upp ögonen och söker sig hit. Kommentarer och feedback är det roligaste med att blogga. Och att sticka ut hakan emellanåt.

      /Erik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *