Scania-insiders: piloter eller tjänstemän?

En av de mest framgångsrika fondförvaltarna i historien – Peter Lynch – lyckades förvalta den gigantiska Magellanfonden för Fidelity under perioden 1977-1990 med en genomsnittlig årsavkastning på 29,2%.

Lynch har en gång sagt följande:

When management owns stock, then rewarding the shareholders becomes a first priority, whereas when management simply collects a paycheck, then increasing salaries becomes a first priority.

Enkelt uttryckt: företagsledare som äger aktier i det egna bolaget gör det som är bäst för aktieägarna, medan om han/hon inte gör det så försöker de få så hög lön som möjligt. En hårt förhandlande tjänsteman alltså.

Förra veckan uppmärksammade Dagens Industri, DI, i en artikel att styrelsen i lastbilstillverkaren Scania har ett mycket litet ägande i den egna aktien. Det finns egentligen bara ett undantag – huvudpiloten själv, VD Leif Östling, som äger 700 000 aktier direkt eller via bolag. Och det är naturligtvis en bra pilot – han äger alltså aktier till ett värde av omkring 91 miljoner kronor. I varje fall om man ska se till hur mycket aktier han äger.

Men sen då? Resten i styrelsen äger knappt några aktier.

Börje Ekholm äger 2 000 aktier, motsvarande omkring 260 000 kronor. Han har avböjt omval och utgår alltså från styrelsen.

Peter Wallenberg äger 6 000 aktier, motsvarande c:a 780 000 kronor.

Utöver ovanstående äger ingen av de nu sittande ledamöterna några aktier och totalt består styrelsen av 14 ledamöter. Bolagets pilot nr 2 – ordförande Martin Winterkorn – äger exempelvis inga aktier.

Att bolagets VD och ordförande äger aktier är något som många investerare gärna ser, och om de båda avstår från att äga aktien är det ett negativt tecken. Mycket negativt rentav. Och dessutom har inte Östling direkt öst in pengar den senaste tiden i bolaget.

Senast Östling köpte aktier var i slutet av november 2007.

Och styrelsen är uppenbarligen negativa till aktien. Finanschefen då? Ett bolags finanschef är oftast den, näst VD och styrelse, som sitter på mest information om bolaget. Och Scanias finanschef Jan Ytterberg, han äger blygsamma 10 512 aktier – värt idag 1 380 000 kr. Av dessa kommer 6 824 från ett incitamentsprogram under 2008. Senast han köpte var i juni 2007…

Om man ska tro insiders är Scania alltså inte ett av börsens hetaste bolag. Är Scanias insiders piloter eller tjänstemän? Förutom Östling finns inga piloter. Och han är ingen positiv pilot heller.

Om HQ och den där nollan

Sen jag började skriva i detta format så har jag börjat läsa en del andra bloggar. Och ett tillskott i ett fåtal intressanta bloggar som jag följer finns HQ-bloggen av tidigare styrelseledamoten i HQ AB (och även HQ Fonder) Pernilla Ström där hon ger sin sida av HQ-historien. Det intressanta är att hon inte räds att försvara sig – ibland anfaller hon också.

Jag skrev ett inlägg om HQ och fjädrar i hattar. I inlägget så antydde jag att många sannolikt ser det som en fjäder i hatten att ha ett styrelseuppdrag. Idag debatterar ena sidan dessutom för att uppdragen är så betungande att arvodet måste höjas, ofta från relativt höga nivåer. Den andra sidan frågar sig hur mycket tid i anspråk ett styrelseuppdrag egentligen kan ta. Och detta med rätta då det snarare är regel än undantag med flera styrelseuppdrag – samtidigt som samma person har en heltidsanställning. Och risken är nog överhängande att de med många fjädrar i sin hatt gör ett relativt dåligt jobb sammantaget.

Hur som helst, till mitt HQ-inlägg ställde jag också en fråga ”Är den gamla HQ-styrelsen ansvariga för haveriet och det indragna tillståndet?”. Jag ska erkänna att formuleringen var en smula slarvig. Det mest troliga är sannolikt att ansvaret finns i organisationen. Men det fråntar inte styrelsens ansvar. Styrelsen kan naturligtvis inte blanda sig i operativa beslut, men att följa upp dem på en aggregerad nivå är definitivt något som de ansvarar för. Och det är klart, om styrelsen inte har koll på att bankens riskavdelning inte har koll – vem har då egentligen koll på risken? Och vi talar ju om en bank trots allt.

Era svar på frågan har hittills fördelat sig som så att 9 av 10 anser att styrelsen är ansvarig för haveriet; merparten har redan dömt styrelsen. Antalet svar är ju minst sagt begränsat så det kvalar inte direkt in som en seriös undersökning, men svaren speglar att det finns många som utkräver ansvar. Och oavsett vilken sida om staketet man står på så kommer den juridiska processen ge svar på ansvarsfrågan. Dessvärre, som det brukar vara i den här typen av mål, så finns det en skevhet i styrka mellan de båda sidorna. Bevisbördan är stor och försvaret lär smula sönder allt de kan. Hur som helst så ska ansvar bevisas av domstolen och före det har skett är ingen skyldig oavsett vad vi övriga tycker. Fortsättning följer i denna fråga.

Men nu till några nollor, eller rättare sagt en nolla för mycket.

För visst är det lite underhållande – som Pernilla Ström skriver på sin blogg – att antalet aktier som det idag kvarvarande HQ idag anger på sin hemsida uppgår till omkring 690 000 000, alltså 690 miljoner. Men i verkligheten – och som framgår av nedan bilder – är det 69 miljoner. Och det är inte svårt att förstå varför Pernilla Ström drar en smula på smilbanden när de som anklagar henne för att ha dålig koll på siffrorna själva verkar ha en del problem med det. Jag förstår henne…

Så här ser det ut på HQ:s hemsida idag:

Antal aktier på HQ:s hemsida

Men så här ser det ut på Aktietorget där HQ-aktien idag är noterad:

Antal aktier på Aktietorget

Påsklektyr och anonymitet

Kollektivets förmåga att med skrämmande precision komma till rätt resultat i en rad olika områden är fantastisk. Det kan gälla allt från att lista ut hur många ärtor som finns i en stor burk till att lokalisera en förlist ubåt. Om detta står att läsa i den bok jag nu läser och som jag sedan tidigare har skrivit om – ”The wisdom of crowds” av James Surowiecki.

Jag har läst boken tidigare, men läser den om på nytt nu över påsken och det är högintressant läsning. Jag gillar särskilt exemplet med ubåten ovan, men också historien där an mängd människor ska gissa vikten på en slaktad oxe vid en jordbruksmässa i början på 1900-talet i England. De lyckas med sanslös precision! Kollektivets samlade förmåga till mycket goda bedömningar beror inte på enskilda individers förträffliga gissningar – nej, oftast lyckas ingen enskild individ i gruppen med en bättre gissning än gruppens samlade gissning. Och det är fascinerande.

Jag säger bara – läs boken så förstår ni vad jag menar!

En annan bok som jag inhandlade under påskhelgen och som jag tänker läsa vid närmaste tillfälle är ”Pensionsbluffen” av Joel Dahlberg. Han skriver om det orangea kuvertet och om underpresterande fonder. Och om jag känner Dahlberg rätt tror jag att ni bör läsa den också. Recension av Dahlbergs bok kommer vid senare tillfälle.

Mina inlägg om anonymitet har väckt en liten minidebatt och jag kommer skriva ett mer fylligt inlägg om det under veckan. Flera av de som läser mina inlägg här och på Twitter har hört av sig och velat berätta varför just dem är anonyma. Det har gjort att jag fått en intressant inblick i varför en del föredrar anonymitet. Anonymitet blir egentligen först ett problem när man vill använda anonymiteten som vapen för att då våga föra fram budskap som man sannolikt inte skulle stå för med sin rätta identitet.

Jag återkommer som sagt till detta under veckan. Nu får vi hoppas att börsen vaknar på någorlunda bra humör efter påskledigheten.