Skev diskussion om bolåneräntan

På mikrobloggen Twitter förs det nu en debatt där man uppmanas att avslöja sin bolåneränta via ”hashtaggen” #sägdinränta. Enligt en av initiativtagarna till debatten är Avanzas sparekonom Claes Hemberg som säger att debatten syftar till att få svensken att bry sig mer om sin lånesituation och sitt sparande. Och tanken är helt klart god eftersom de flesta svenskar inte utnyttjar möjligheten att pruta på den ränta deras bank erbjuder dem. Fler borde göra det och skulle sannolikt tjäna ganska mycket pengar på att göra det. Det är dessutom lättare pengar att tjäna än att förhandla upp sin lön med motsvarande del.

Utan att sitta på någon insiderinformation kring bankernas marginaler när det gäller bolån kan man konstatera att det är en bra affär för banken, betydligt bättre än vad bankerna själva vill medge. Men debatten har tyvärr blivit lite skev. De som uttalar sig om sin ränta är inte sällan personer som är bekanta namn i offentlighetens ljus och som har relativt höga löner. Om man tar deras uppgifter med sig i bagaget till banken kan man nog lätt bli besviken. Besviken för att bankerna faktiskt måste ta hänsyn till de individuella riskprofilen en person eller familj innebär. När banker ger ut bolån är utgår man från några viktiga detaljer:

  • Hur ser den sökandes ekonomiska situation ut? Vad har den sökande i inkomst?
  • Finns det några tillgångar? Aktier, bilar, båtar, andra fastigheter?
  • Kan någon gå i borgen?
  • Hur stor kapitalinsats har man möjlighet till?

Ska man debattera detta är det också viktigt att se på vilken relation en individ har till sin bank. Jag själv har haft samma bank i över 9 år och ett team av extremt duktiga människor. Själv ansåg jag det så viktigt att ha dessa eprsoner som gav mig råd i olika situationer att jag inte valde att förhandla ”hela vägen ut”. Mitt resonemang var i samma stil som när jag köper en kul/frys. Jag vill beta att jag kan få service på maskinerna hos den jag köpte dem, inte vänta i 4 veckor på att jag ska få tillbaka dem. Men där är naturligtvis smaken olika. Jag har dock bytt nyligen till en annan bank, men mer om det senare.

För att få mer kött på benen pratade jag idag med en person som är expert på området. Han har över 20 års erfarenhet med att tjäna pengar på räntemarknaden. Den bild han ger är intressant, och jag tänkte att det kunde vara intressant att delge er hans syn på det hela. För berättelsens ändamål så kallar vi honom för ”Räntekungen”. Räntekungen berättar för mig att med de nya Basel 3-reglerna så krävs att bankerna har en mer ”durationsmatchad upplåning”, vilket på lite mer begriplkig svenska blir att banken måste matcha låntagarens verkliga löptid på sitt lån, som kanske är på 20 år, medan låntagaren lånar till 3-månadersränta. Så banken måste alltså låna upp på längre löptid än den löptid som kunden använder för sitt lån. Allt annat lika så innebär detta att bankernas marginal har sjunkit en bit. Det innebär dessutom att bankens kreditrisk har stigit. Räntekungen säger samtidigt att det råder ett oligopol på bolånemarknaden där stora aktörer räddas (läs: de fyra storbankerna), men inte de mindre som konkurrerar. Eftersom konkurrensen är begränsad kan marginalerna bli relativt höga samtidigt som bankerna tar mycket begränsade risker. För, till skillnad från i exempelvis USA, har banken dubbla säkerheter för de lån de beviljar: både fastigheten och det faktum att personen dessutom är privat betalningsskyldig.

Jag uppmanar också till en förhandling med banken. Man ska dock förstå att inkomster, säkerheter, lånets storlek och andra faktorer avgör hur bra förhandlingsutrymmet är. Vad jag själv har för lån hos banken är ointressant eftersom jag knappas kan vara ett bra jämförelseobjekt. Som grundare av ett fondbolag har jag stora lån, låg inkomst och få säkerheter. Men jag har andra saker som balanserar detta. Och jag kan förhandla relativt bra. Med det sagt har jag en hög rabatt, och har delat upp mina lån på 1 månad, 2 år, 3 år, och 5 år. Snittlöptiden ligger någonstans runt 3,5 år. Jag vill sova säkert och när jag band om mina lån för 4 månader sedan ansåg jag att femåringen var så låg att det vore dumt i min sutation att inte binda räntan på just fem år. Men det är jag det. Andra måste resonera utifrån sin livssituation. Jag vill inte ange min ränta i #sägdinränta-debatten för att det vore irrelevant.

Och med det sagt, lyssna lagom mycket på andras ränteläge, men pruta med banken. Det ska man alltid göra. Men gör inte det misstag som den nuvarande debatten stimulerar till – att glömma relationen till banken! Räntenettot sover aldrig…

Smarta FBI tar hjälp av ”insiderikonen”

Igår offentliggjorde FBI att man tar hjälp av skådespelaren Michael Douglas för att förmå tipsare att ange otillbörlig insiderhandel och annan olaglig verksamhet på aktiemarknaderna. Douglas är ju något av en insiderikon efter att ha porträtterat en girig klippare (Gordon Gekko) som inte räds att använda insiderinformation för att tjäna pengar i filmerna Wall Street och Wall Street 2. Se reklamklippet här!

Låt oss skingra dimman lite i ämnet. Att insiders köper och säljer i det egna bolagets aktie är inte olagligt, generellt sett. I Sverige är det dock förbjudet för insiders att köpa eller sälja aktien 30 dagar före en kvartalsrapport samt själva rapportdagen. Men under de resterande 8 månaderna av året är det alltså fritt fram. OM de inte har tillgång till det som klassas som insiderinformation, alltså sådan information som, om den offentliggjordes, potentiell skulle påverka prissättningen på marknaden.

Det som jag personligen tycker är bra är att de amerikanska myndigheterna tar hjälp av allmänheten i kampanjen och kampen om en mer transparent och tillförlitlig marknad. Alla är vinnare på det, och framförallt de som alltid har ett underläge på marknaden – småspararen. Om man parar ihop det med en hård lagstiftning som finns i USA så får man rejäl kraft i kampen mot att en del aktörer använder sig av olaglig information i sina investeringar.

Den amerikanska vägen är beundransvärd – kanske följer den svenska lagstiftaren efter?

Så hittar du insideraffärerna

Jag får ofta frågor kring hur man hittar informationen om insiders köp och försäljningar i den egna aktien. Och tack vare Simon Eriksson (@simewn på Twitter), som senast ställde denna fråga, ska jag nu visa hur man gör för att få denna information. Det är hur enkelt som helst och jag brukar alltid rekommendera att man håller koll på vad insiders gör i de aktier som man själv har i portföljen. Det är en stark signal när insiders gör rejäla förändringar i förhållande till de tidigare innehaven i aktien. Använd denna information för att göra en omvärderad analys av hur du ser på aktien. Insiders har inte alltid rätt, men det är oftast den bästa information du kan få om hur aktien kommer utvecklas den närmaste tiden.

Det finns ett antal sajter på nätet som sammanställer informationen från Finansinspektionen, men jag föreslår istället att du själv hämtar informationen från Finansinspektionens hemsida. I nedanstående ”guide” till hur du hämtar informationen tänkte jag först fokusera på handels- och serviceföretaget BE Group.

Steg 1 – hitta insynsregistret:
Insynsregistret finner du på www.fi.se. Bilden nedan visar startsidan. Det är ”insynsregistret” som du vill åt – det är där alla affärer av insiders offentliggörs.

Och sen ska du gå vidare in i ”Insynsregistret” enligt bilden nedan.

Steg 2 – Sök på ett bolag.
Nu har vi tagit oss in i det s.k. Insynsregistret. Låt oss då se hur insynsaffärerna ser ut i BE Group, vårt exempelbolag. Vi väljer ”Bolag” enligt bilden nedan.

Och när vi söker på BE Group får vi ett resultat som ser ut som det nedan. Notera också att du nu kan välja transaktioner, men även historiska innehav osv. Du kan också ange en tidsperiod som du vill titta på.

När man sedan ska titta på vilka affärer som insidern har gjort gäller det att fokusera på transaktioner av typen ”Köp” och ”Sälj” av värdepapper ”Aktie”. Det är ju deras aktieaffärer som är mest intressant att kika på. Om jag hade klippt ut hela sökningen hade ni sett att insiders har gjort ganska stora köp det senaste och därför är det ett extra intressant bolag. Gör sökningen själv och titta på vad jag menade. Laborera gärna!

Steg 3 – sök på en enskild person
Istället för att söka på ett enskilt bolag, kan man söka på en specifik person. Klicka därför på ”Person” istället för bolag. Den som är VD i exempelbolaget BE Group heter Roger Johansson. Vi ska söka upp honom och se vilka transaktioner han har gjort historiskt. Se sökningen nedan.

Det är viktigt att söka enligt följande ”efternamn, förnamn”. Därför söker vi på ”Johansson, Roger”. Roger Johansson är inget ovanligt namn och därför får vi upp ett antal personer som någon gång har varit registrerade som insynspersoner. I själva insynsregistret har en individ ett unikt löpnummer som han/hon behåller när de flyttar till andra bolag och uppdrag. Men hur som helst vet vi att Roger Johansson i BE Group idag är insider, vilket gör att det bara står mellan de två nedersta alternativen. Det visar sig då att den nedersta är den Roger vi söker.

I den markerade rutan kan vi nu välja vilken information vi vill ha. Och jag är mest intresserad av att se vilka transaktioner han har gjort den senaste tiden. Så därför väljer jag ”Transaktioner” istället för aktuellt innehav. Per automatik får vi upp de transaktioner som han har gjort under de senaste 10 åren. Resultatet visas i figuren nedan. Det visar sig då att han under en tidigare period varit verksam i Trelleborg.

Svårare än så här är det inte.

Jag hoppas att denna lilla guide har fått dig intresserad för att hålla koll på vad insiders i just dina bolag gör. Och glöm inte, vad insiders gör är den starkaste möjliga signalen kring vart bolaget är på väg.

Vad de säger kan du strunta i – det är när deras plånbok talar du ska lyssna!